Afrikaans |
has gloss | afr: Die Germaanse tale is n groep verwante tale wat n take van die Indo-Europese (IE) taalfamilie vorm. Die gemene voorouer van al die tale waaruit die tak bestaan is Proto-Germaans wat in ongeveer die laat- middel-1ste millennium v.C. in ystertydperk Noord-Europa gepraat is. Proto-Germaans, saam met al die nasate daarvan, word gekenmerk deur 'n aantal unieke taalkundige eienskappe waaronder die bekendste die Tweede Germaanse klankverskuiwing wat deur Grimm se wet beskryf word. Vroeë Germaanse varieëteite word vir die eerste keer in die geskiedenis opgeteken toe die Germaanse volke hulle vanaf die 2de eeu in noordelike Europa naby die grens van die Romeinse Ryk gevestig het. |
lexicalization | afr: Germaanse tale |
Amharic |
lexicalization | amh: ጀርመናዊ ቋንቋዎች |
Old English (ca. 450-1100) |
lexicalization | ang: Germanisc sprǣc |
Arabic |
has gloss | ara: اللغات الجرمانية هي إحدى فروع العائلة اللغوية الهندوأوروبية. السلف (الأصل) العام لكل اللغات من هذا الفرع هو اللغة الجرمانية المبكرة والتي كانت تُتحدث تقريبا في أواسط الألفية الأولى قبل الميلاد، أي في عصر الحديد في شمال أوروبا. الأشكال المبكرة من الجرمانية ظهرت عند نزوح الجرمانيين من شمال أوروبا في القرن الثاني الميلادي ليستقروا في شمال وسط أوروبا، على طول منطقة الحضارة السلتية، في ما كان سوف يُصبح شمال الإمبراطورية الرومانية. |
lexicalization | ara: لغات جرمانية |
Aragonese |
has gloss | arg: As luengas chermanicas son una rama de luengas d'a familia indo-europeya. |
lexicalization | arg: Luengas chermanicas |
Egyptian Arabic |
has gloss | arz: لغات چرمانى ، اللغات الچرمانيه ، بتكون فصيله فرعيه من الهنديه-اوروبيه.الالمانى و الانجليزى النموذجى من اللغات الچرمانيه. |
lexicalization | arz: لغات جيرمانيه |
Asturian |
has gloss | ast: El xermánicu ye ún de los tueiros llingüísticos con máis falantes dientru del indoeuropéu. |
lexicalization | ast: Llingües xermániques |
Azerbaijani |
lexicalization | aze: Alman qrupu |
Bavarian |
has gloss | bar: De germanischn Sprochn ghean zu de indogermanischen Sprochn. Se umfossa rund 15 Sprochn mit eppa 500 Milliona Muaddasprochlan, iwa 700 Milliona wann ma de Zwoatspreche mitzäit. A Bsundaheit vo de germanischn Sprochn gegniwa de indogermanischen Sprochn san de Vaändarunga vo de Konsonanten durch de Germanische Lautvaschiabung (Easchte Lautvaschiabung). |
lexicalization | bar: germanische Sprachen |
lexicalization | bar: germanische Sprochn |
Belarusian |
has gloss | bel: Германскія мовы складаюць адну з груп індаэўрапейскай моўнай сям’і. Ва ўсім сьвеце носьбітамі германскіх моваў зьяўляюцца каля 559 мільёнаў чалавек. |
has gloss | bel: Германскія мовы – галіна індаеўрапейскай сям'і. Распаўсюджаныя на тэрыторыі шэрагу краін Заходняй Еўропы (Вялікабрытанія, Германія, Аўстрыя, Нідэрланды, Бельгія, Швейцарыя, Люксембург, Швецыя, Данія, Нарвегія, Ісландыя), Паўночная Амерыка (ЗША, Канада), поўдні Афрыкі (ПАР), Азіі (Індыя), Аўстраліі, Новай Зеландыі. Агульны лік размаўлялых як на роднай каля 550 млн. чал. |
lexicalization | bel: Германскія мовы |
Bengali |
has gloss | ben: জার্মানীয় ভাষাসমূহ (ইংরেজি ভাষায়: Germanic languages) ইন্দো-ইউরোপীয় ভাষা পরিবারের অন্তর্গত একটি শাখা। এই শাখার সবগুলি ভাষা প্রত্ন-জার্মানীয় ভাষা থেকে উদ্ভূত, যা খ্রিস্টপূর্ব ১ম সহস্রাব্দের মধ্য পর্যায়ে ও দ্বিতীয়ার্ধে লৌহ-যুগীয় উত্তর ইউরোপে কথিত হত। প্রাচীন জার্মানীয় ভাষাভাষী লোকেরা ২য় শতাব্দীতে উত্তর ইউরোপে রোমান সাম্রাজ্যের সীমান্তে বসতি স্থাপন করেছিল। |
lexicalization | ben: জার্মানীয় ভাষাসমূহ |
Bosnian |
lexicalization | bos: Germanski jezici |
Breton |
has gloss | bre: Ur skourr eus ar yezhoù indezeuropek eo ar yezhoù germanek. |
lexicalization | bre: Yezhoù germanek |
Bulgarian |
has gloss | bul: Германските езици образуват един от клоновете на индоевропейското езиково семейство и са говорени от германските народи, които обитават Централна и Северна Европа, на север от границите на Римската империя. |
lexicalization | bul: Германски езици |
Catalan |
has gloss | cat: Les llengües germàniques són una família de llengües indoeuropees parlades originàriament per pobles germànics que sassentaren al nord de limperi Romà. Se suposa que provenen dun hipotètic protogermànic, que shauria parlat cap al segon mil·lenni aC. |
lexicalization | cat: llengües germàniques |
Cebuano |
lexicalization | ceb: Mga pinulongang Hermaniko |
Czech |
has gloss | ces: Germánské jazyky jsou jednou z větví jazyků indoevropských. Mluví jimi přes 450 miliónů osob a jsou i zeměpisně jedny z nejrozšířenějších. |
lexicalization | ces: germánské jazyky |
Chuvash |
lexicalization | chv: Герман чĕлхисем |
Central Kurdish |
lexicalization | ckb: زمانە جیرمانیەکان |
Mandarin Chinese |
lexicalization | cmn: Rì ěr màn yu |
lexicalization | cmn: 日耳曼語 |
lexicalization | cmn: 日耳曼语 |
Lower Sorbian |
lexicalization | dsb: Germańske rěcy |
Modern Greek (1453-) |
has gloss | ell: Οι Γερμανικές ή τευτονικές γλώσσες είναι κλάδος των Ινδοευρωπαϊκών γλωσσών. |
lexicalization | ell: γερμανικές γλώσσες |
Esperanto |
has gloss | epo: La ĝermana lingvaro estas familio apartenanta al la hindeŭropa lingvaro kaj fontanta el la ĝermana lingvo, pralingvo de centra Eŭropo kaj parolita de la ĝermanoj. Ĝi konsistas el tri ĉefaj branĉoj: |
lexicalization | epo: Ĝermana lingvaro |
Estonian |
has gloss | est: Germaani keeled on Indoeuroopa keelkonda kuuluv keelterühm. Seda räägivad germaani rahvad, kes jäid põhja Euroopasse Rooma impeeriumi aegadest. |
lexicalization | est: Germaani keeled |
Basque |
has gloss | eus: Germaniar hizkuntzak mintzaira indoeuroparren adarrak dira. Hiru azpitalde bereizten dira: ekialdeko, mendebaldeko eta iparraldekoa. Talde handi honen barruan munduko hizkuntzarik erabileenetarikoa dugu, ingelesa alegia, bai eta alemana edo nederlanderaren moduko hizkuntza hedatuak ere bai. |
lexicalization | eus: Germaniar hizkuntzak |
Faroese |
has gloss | fao: Germansku málini eru ein grein av indo-evropeisku málfamiljuni. Størstu germansku málini eru enskt og týskt, sum eru móðurmál hjá umleið 340 og 120 miliónum fólkum ávíkavist. Onnur týdningarmikil mál umfata lágtýsk mál, herundir niðurlendskt, og skandinavisk málini danskt, norskt og svenskt |
lexicalization | fao: Germansk mál |
lexicalization | fao: Germansk |
Persian |
has gloss | fas: زبانهای ژرمنی، شاخهای از زبانهای هندواروپایی اند که بیشتر در شمال اروپا و آمریکا رواج دارند. زبانهای این شاخه، نیای یکتایی به نام ژرمنی نخستین داشتهاند که ژرمنها نزدیک به کمابیش دوهزار و پانصد سال پیش در روزگار آهن، در شمال اروپا به آن سخن میگفتهاند. ژرمنی باستان، همراه فرزندانش، تنها با شماری از ویژگیهای یکتای زبان شناختی، از جمله تغییر همخوانها شناخته میشود. اگر نه کهنترین چیزی که تاریخ از ژرمنها به یاد میآورد نه زبان ایشان، که جایگیر شدن اشان است در شمال اروپا و در امتداد مرزهای شمالی امپراتوری روم از سدهٔ دوم میلادی. |
lexicalization | fas: زبانهای ژرمنی |
Finnish |
has gloss | fin: Germaaniset kielet ovat indoeurooppalaiseen kielikuntaan kuuluva kieliryhmä. Suurimmat kielet ovat englanti (n. 380 miljoonaa äidinkielistä puhujaa) ja saksa (n. 100 miljoonaa äidinkielistä puhujaa). Hollantia puhuu noin 22 miljoonaa ja muilla germaanisilla kielillä on kullakin vähemmän kuin 10 miljoonaa äidinkielistä puhujaa. |
lexicalization | fin: germaaniset kielet |
French |
has gloss | fra: Les langues germaniques sont des langues indo-européennes. Elles furent dabord parlées par les peuples germaniques, qui vivaient initialement aux frontières nord-est de lEmpire romain. Ces langues partagent plusieurs traits uniques, parmi lesquels dimportantes mutations consonantiques décrites par les lois de Grimm et de Verner (auxquelles on peut ajouter la seconde mutation consonantique pour le vieux haut-allemand), ainsi quun important lexique composé de radicaux non indo-européens. |
lexicalization | fra: Langue germanique |
lexicalization | fra: langues germaniques |
Arpitan |
lexicalization | frp: Lengoua gèrmanica |
Western Frisian |
has gloss | fry: De Germaanske talen foarmje in taalfamylje, besteande út mear as fjirtich, foar in part útstoarne talen, ûntstien út it Oergermaansk. Se meitsje ûnderdiel út fan ’e gruttere Yndo-Jeropeeske taalfamylje. De measte Germaanske talen binne ûntstien yn noardlik, noardwestlik en sintraal Jeropa, mar hjoed de dei hawwe guon fan ’e talen harren ferspraat oer hiel oare wrâlddielen. De Germaanske talen wurde tsjintwurdich as memmetaal sprutsen troch mear as 550 miljoen minsken. De grutste Germaanske talen binne it Ingelsk en it Dútsk. |
lexicalization | fry: Germaanske talen |
Friulian |
lexicalization | fur: lenghis gjermanichis |
Gan Chinese |
has gloss | gan: 日耳曼語族係印歐語系下底嗰一隻語族,係住到歐洲北首日耳曼民族嗰話嗰集合。 |
lexicalization | gan: 日耳曼語族 |
Gaelic |
has gloss | gla: S iad cànanan Indo-Eòrpach a tha ann an cànanan Gearmailteach. Thathar gan roinn air dà bhuidhean: Cànanan Gearmailteach an Iar agus Cànanan Gearmailteach a Tuath (chan eil cànanan Gearmailteach an Ear beò an-diugh). Tha còrr is millean duine gam bruidhinn mar a chiad chànan san Roinn-Eòrpa, Aimearaga a Tuath, Astràilia, Afraga agus na h-Innsean. Is iad na cànanan as cudromaiche dhiubh a Bheurla (a thathar ga bruidhinn le mòran daoine eile mar an dàrna cànan) is a Ghearmailtis. Tha iad a' cleachdadh na h-aibidil Ròmanaich. |
lexicalization | gla: cànanan Gearmailteach |
Galician |
has gloss | glg: As linguas xermánicas son un grupo de linguas de orixe indoeuropea, faladas ao principio na rexión central nórdica de Europa. Comprende linguas actuais como o inglés, alemán, baixo alemán, neerlandés, danés, frisón, noruegués, sueco, islandés, feroés e elfdaliano. Tamén algunhas extintas como o gótico. |
lexicalization | glg: Lingua xermánica |
Gilaki |
has gloss | glk: آلمانی زوانؤن یک جرگه زوانن که کسنˇ همره همریشه ایسسن و یکته خال ایسسن، هند و اوروپپایی زوانی خانواده جی. |
lexicalization | glk: آلمانی زوانؤن |
Manx |
lexicalization | glv: Çhengaghyn Germaanagh |
Alemannic |
has gloss | gsw: Die germanische Schprache sind en Zweig vo de indogermanische Schprachfamilie. |
lexicalization | gsw: germanische Sprachen |
lexicalization | gsw: Germanischi Schprache |
Serbo-Croatian |
has gloss | hbs: Germanski jezici su podgrupa indoevropskih jezika iz Centum grupe jezika. Jedna su od najproširenijih podskupina indoeuropskih jezika, ponajviše zahvaljujući kolonijalnim širenjima Engleza, tj. njihova jezika i kulture. |
lexicalization | hbs: germanski jezici |
Hebrew |
has gloss | heb: השפות הגרמאניות הן אחד הענפים של השפות ההודו-אירופיות אותן דיברו השבטים הגרמאנים שהתיישבו בצפון אירופה לאורך גבולות האימפריה הרומית. נוטים לחלק את השפות הגרמאניות ל-3 קטגוריות: שפות גרמאניות מזרחיות, שפות גרמאניות מערביות ושפות גרמאניות צפוניות. כל השפות הגרמאניות המזרחיות נכחדו. ישנם בעולם 450 מיליון דוברי שפות גרמאניות כשפות אם, רובם דוברי גרמנית (128 מיליון דוברים, רובם כשפת אם) או אנגלית (כמיליארד דוברים, אך רובם כשפה שנייה). כל השפות הגרמאניות המודרניות נכתבות בימינו באלפבית הלטיני (למעט יידיש). |
lexicalization | heb: שפות גרמאניות |
Croatian |
has gloss | hrv: Germanski jezici skupina su indoeuropskih jezika koji pripadaju grani Centum. Jedna su od najproširenijih podskupina indoeuropskih jezika, ponajviše zahvaljujući kolonijalnim širenjima Engleza, tj. njihova jezika i kulture. |
lexicalization | hrv: Germanski jezici |
Upper Sorbian |
has gloss | hsb: Germanske rěče słuša k skupinje indoeuropskich rěčow. Rěči z nimi 450 milonow ludźi. |
lexicalization | hsb: germanske rěče |
Hungarian |
has gloss | hun: | align="right" |- | | |colspan="2" align="center" bgcolor="lightgreen"| Germán nyelvek |- |elterjedése || |- |terület || Európa, Észak-Amerika, Karib-térség, Ausztrália |- |beszélők száma || ~600 millió anyanyelvi (becsült) |- |nyelvcsalád || Indoeurópai nyelvcsalád → germán nyelvek |} |} |
lexicalization | hun: Germán nyelvek |
Ido |
lexicalization | ido: Germana lingui |
Interlingua (International Auxiliary Language Association) |
has gloss | ina: Le linguas germanic es un gruppo de linguas indoeuropee. Illos ha essite parlate traditionalmente in Europa nord e west. Durante le colonialismo, illos (particularmente le anglese) ha essite transmittite a tote le mundo. Alicun linguas germanic es: |
lexicalization | ina: Linguas germanic |
Indonesian |
has gloss | ind: Rumpun bahasa Germanik adalah kelompok bahasa yang menjadi subrumpun bahasa Indo-Eropa. Kelompok ini penyebarannya sangat luas di seluruh dunia, terutama setelah era penjelajahan bangsa-bangsa Eropa di abad ke-15 dan ke-16, dilanjutkan dengan politik imperialisme di abad ke-19. Namun demikan, sebelum era itu pun bahasa-bahasa Germanik telah menyebar luas di kawasan Eropa Tengah, Utara, dan Barat. |
lexicalization | ind: Bahasa Jermanik |
lexicalization | ind: Bahasa-bahasa germanik |
lexicalization | ind: Rumpun bahasa Germanik |
Icelandic |
has gloss | isl: Germönsk mál er stærsti undirflokkur indóevrópskra mála. Meðal annarra tilheyra enska, þýska, hollenska og norrænu málin þessum flokki. |
lexicalization | isl: Germönsk tungumál |
Italian |
has gloss | ita: Le lingue germaniche sono un gruppo di lingue appartenenti alla famiglia delle lingue indoeuropee. Sono parlate dai popoli di origine germanica che si erano stabiliti nel nord Europa lungo i confini dell'Impero Romano. |
lexicalization | ita: Lingue germaniche |
Japanese |
has gloss | jpn: ゲルマン語派(ゲルマンごは、英: Germanic languages, 独: Germanische Sprachen, 瑞: Germanska språk)はインド・ヨーロッパ語族の分類法の一つ。ケントゥム語派に属する。ドイツ語、オランダ語、英語などが含まれる。共通のゲルマン祖語から分化したとされる。 |
lexicalization | jpn: ゲルマン語派 |
Kölsch |
lexicalization | ksh: Jerrmaanische Shprooch |
Kurdish |
has gloss | kur: Zimanên germanî yek ji şaxên malbata zimanên hind û ewropî ye. Ew bi endamên xweyê 15 zimanan nêzî 500 mîlon zimanaxivên wek zikmakî, 700 milyonan jî wek zimanê duyem nav xwe de dihewirîne. Yek ji sedema herî girînga cihêbûna wan zimanan Guhêrîna Dengan a Pêşîn (bi almanî: Erste Lautverschiebung) e. |
lexicalization | kur: Zimanên germanî |
Ladino |
lexicalization | lad: Linguas djermanikas |
Latin |
lexicalization | lat: Linguae Germanicae |
Latvian |
has gloss | lav: Ģermāņu valodas ir indoeiropiešu valodu saime. Ģermāņu valodas iedala rietumģermāņu un ziemeļģermāņu valodās. Pie rietumģermāņu valodām pieder angļu, vācu, frīzu, luksmeburgiešu, nīderlandiešu, afrikandu un skotu valoda, savukārt pie ziemeļģermāņu valodām pieder dāņu, fēriešu, īslandiešu, norvēģu un zviedru valoda. |
lexicalization | lav: ģermāņu valodas |
Limburgan |
has gloss | lim: De Germaanse taole zien n taolfamilie binne de Indogermaanse taole, gesproke door de Germane, die in de gebiede aon de oosteleke Noordzie en de westeleke Ooszie en sinds de Groete Volksverhuzing ouch in de Hercynische streike, de Alpe en op Groet-Brittannië endemisch zien. Bovedeen höbbe ze ziech naodeen verspreid euver gans Noord-Amerika en Australië en op väöl ander plaotse. De groetste drei taole zien t Ingels, wat euver de ganse wereld door groete grope lui verstoon weurt, t Duits en t Nederlands; ouch t Limburgs is n Germaanse taol. Aofhenkelek vaan de defintie vaan taol zien dao nege tot mier es vijfteg levende Germaanse taole; daoneve besteit nog n aontal creooltaole die op n Germaanse taol (meistal 't Ingels) gebaseerd zien. |
lexicalization | lim: Germaanse tale |
lexicalization | lim: Germaanse taole |
Lithuanian |
has gloss | lit: Germanų kalbos – indoeuropiečių kalbų šeimos šaka. Priskaičiuojamos 53 germanų kalbos. |
lexicalization | lit: Germanų kalbos |
Eastern Mari |
lexicalization | mhr: Герман йылме-влак |
Macedonian |
has gloss | mkd: Германски јазици * Источни германски јазици ** готски јазик † * Западни германски јазици ** стар високогермански јазик † *** германски јазик **** апски јазик ** стар долногермански (старосаксонски) јазик † *** долносаксонски јазик ** староанглиски (англо-саксонски) јазик † *** англиски јазик *** шкотски јазик ** холандски јазик *** африканс ** фризиски јазик ** фламански јазик * Северни германски јазици (Скандинавски јазици) ** староскандинавски јазик † *** дански јазик *** фарски јазик *** исландски јазик *** норвешки јазик *** шведски јазик |
lexicalization | mkd: германски јазици |
lexicalization | mkd: германски |
Malay (macrolanguage) |
has gloss | msa: Bahasa-bahasa Jermanik merupakan sekumpulan bahasa berkaitan yang sebagai cawangan keluarga bahasa Indo-Eropah. Nenek moyang umum untuk bahasa-bahasa dalam cawangan ini ialah Bahasa Proto-Jermanik, dituturkan pada kira-kira ahkir pertengahan milenia pertama Sebelum Masihi di Eropah utara Zaman Besi. Proto-Jermanik, dengan semua keturunannya, disifatkan dengan sebilangan ciri-ciri linguistik yang unik, yang terkenal ialah perubahan konsonan yang dikenali sebagai hukum Grimm. Pelbagai jenis bahasa Jermanik awal memasuki sejarah dengan suku-suku Jermanik yang tinggal di Eropah utara bersempadan dengan Empayar Rom sejak abad ke-2. |
lexicalization | msa: Bahasa-bahasa Jermanik |
Mirandese |
has gloss | mwl: Las lhénguas germánicas son un grupo de lhénguas cun un ourige quemun, faladas giralmente pulos çcendentes de ls pobos germanicos i faladas percipalmente an Ouropa i América de l Norte. |
lexicalization | mwl: lhénguas germánicas |
Nahuatl languages |
lexicalization | nah: Germaniatlahtōlli |
Min Nan Chinese |
lexicalization | nan: German gí-giân |
Low German |
has gloss | nds: De germanschen Spraken sünd een Tweeg vun de Indoeuropääschen Spraken, so as all de annern Spraaken in Europa vandag mit Utnahm vun dat Finnsch, Ungarsch, Estnisch, Törksch un anner Törkspraaken un de Spraak vun de Basken. |
lexicalization | nds: germaansche Spraken |
lexicalization | nds: Germaanse sproaken |
lexicalization | nds: Germaanse taol |
Dutch |
has gloss | nld: Germaanse talen zijn een subgroep van de Indo-Europese talen. De grootste Germaanse taal is Engels, moedertaal van enkele honderden miljoenen mensen en de lingua franca van de wereld in het grootste deel van de 20e eeuw en het begin van de 21e eeuw. Duits is een taal die door meer dan honderd miljoen Europeanen wordt gesproken. Nederlands wordt gesproken door ongeveer 23 miljoen mensen en zijn dochtertaal Afrikaans door ca. 16 miljoen (waarvan het merendeel als tweede en derde taal). Kleinere Germaanse talen zijn Zweeds, Deens, Noors en Jiddisch. De Germaanse talen zijn afgeleid van een gemeenschappelijke brontaal, het Oergermaans. |
lexicalization | nld: Germaanse taal |
lexicalization | nld: Germaanse talen |
Norwegian Nynorsk |
has gloss | nno: Dei germanske språka er ei grein av den indoeuropeiske språkfamilien. |
lexicalization | nno: Germanske språk |
Norwegian |
has gloss | nor: Germanske språk er en gruppe beslektede språk som er en grein av den indoeuropeiske språkfamilien. Språkenes felles opphav er urgermansk som ble talt av germanske folk i siste halvdel av det første årtusen før Kristi fødsel i jernalderens Nord-Europa. Urgermansk og dets etterkommere karakteriseres av et antall unike lingvistiske fenomener, som inkluderer et konsonantbytte som er kjent som Grimms lov. Tidligere variasjoner over germansk er kjent fra de germanske folkene som slo seg ned ved Romerrikets nordlige og østlige grenser fra det 2. århundre. |
lexicalization | nor: germanske språk |
Occitan (post 1500) |
has gloss | oci: Las lengas germanicas son de lengas indoeuropèas. Den primièr, foguèron parladas pels pòbles germanics, que vivián inicialament a las frontièras nòrd-èst de lEmpèri Roman. Aquelas lengas partejan dunes traches unics, demest los quals dimportantas mutacions consonanticas descrichas per las leis de Grimm e de Verner (a las qualas se pòt apondre la segonda mutacion consonantica pel naut alemand vièlh), e mai un important lexic compausat de radicals non indoeuropèus. |
lexicalization | oci: Lenga germanica |
lexicalization | oci: lengas germanicas |
Ossetian |
has gloss | oss: Гермайнаг æвзæгтæ сты индоевропæйаг æвзæгты дæлкъорд, дзурынц сыл 550 милуан адæймаджы Евразийы бирæ бæстæты. |
lexicalization | oss: Гермайнаг æвзæгтæ |
Piemontese |
has gloss | pms: Lenghe germàniche Le lenghe germàniche a son na partìa ëd lenghe indoeuropenghe che, a parte dal V sécol dòp Nosgnor a son spantiasse motobin. A peulo dividse an lenghe germàniche orientaj (con ël gòtich, na lenga mòrta), lenghe germàniche setentrionaj (an pràtica cole scandìnave) e lenghe germàniche ossidentaj, la partìa pì gròssa. Le lenghe germàniche a son: |
lexicalization | pms: lenghe germàniche |
Polish |
has gloss | pol: Języki germańskie – grupa języków w obrębie języków indoeuropejskich, którymi posługuje się kilkaset milionów mówiących na całym świecie. Wywodzą się ze wspólnego języka pragermańskiego. |
lexicalization | pol: Języki germańskie |
Portuguese |
has gloss | por: História O registro mais antigo em línguas germânicas, deixando de lado as inscrições rúnicas, são os textos góticos. Os principais representantes deste grupo de línguas são o inglês, o alemão e o neerlandês. Ainda que muitas dessas línguas, sobretudo o inglês, o alemão e o islandês, possuam abundantes textos na denominada idade das trevas do período medieval, os textos mais antigos, sem dúvida estão em língua gótica germana, falada na região do Mar Negro até o século XVI. Os godos haviam emigrado do norte da região do Mar Negro onde governaram até a chegada dos hunos no século IV d.C., que empurraram as tribos godas até os Bálcãs. Graças a Ulfilas, o bispo dos godos ocidentais, criou-se um alfabeto gótico (derivado do alfabeto grego) e se traduziu a Bíblia à língua gótica. |
lexicalization | por: Línguas germânicas |
Quechua |
has gloss | que: Germanu rimaykuna nisqaqa indu iwrupiyu rimaykunap huk urin rimaykunap ayllunmi. Qallarisqanpi Iwrupallapi rimasqa kaptin, kunantaq huk Iwrupa mama llaqtakunap kulunyan kasqa suyukunapipas rimanku, ahinataq Awya Yalapi (inlish simi, nirlandis simi). |
lexicalization | que: germanu rimaykuna |
lexicalization | que: Germanu rimay |
Romansh |
lexicalization | roh: Linguas germanicas |
Moldavian |
has gloss | ron: Limbile germanice sunt o grupă de limbi indo-europene vorbite în nordul Europei şi alte părţi a lumii. Limbile germanice, în special engleza şi germana, sunt printre cele mai vorbite şi invăţate limbi din lume. Multe limbi germanice din istorie au avut alfabete diferite de cel latin, dar în ziua de astăzi, toate limbile germanice folosesc alfabetul latin. Deasemenea, limbile germanice au în general foarte multe dialecte diferite, deşi în ziua de astăzi foarte multe variante şi dialecte au dispărut. |
lexicalization | ron: Limbi germanice |
lexicalization | ron: limbile germanice |
Russian |
has gloss | rus: Герма́нские языки — ветвь индоевропейской семьи. Распространены на территории ряда стран Западной Европы (Великобритания, Германия, Австрия, Нидерланды, Бельгия, Швейцария, Люксембург, Швеция, Дания, Норвегия, Исландия), Сев. Америки (США, Канада), юга Африки (ЮАР, Намибия), Азии (Индия), Австралии, Новой Зеландии. Общее число говорящих как на родных около 550 млн чел. |
lexicalization | rus: германские языки |
Sicilian |
has gloss | scn: Li Lingui girmànichi sunnu nu gruppuo di linguie appartinenti â famigghia dî lingui innu-europei. Vennu parrati di pòpuli d'urìggini girmànica chi èranu stabbiluti ntô Europa sittintriunali appressu ê lìmiti dû Mperu Rumanu. |
lexicalization | scn: lingui girmànichi |
Scots |
has gloss | sco: The Germanic leids is a faimlie o leids that includes the Wast Germanic leids (Scots, Inglis, Dutch, German) an the North Germanic leids (Dens, Norrowegian, Swaddish an Icelandic). |
lexicalization | sco: Germanic leids |
Slovak |
has gloss | slk: Germánske jazyky sú jednou z vetiev indoeurópskych jazykov. Od ostatných vetiev sa odlišujú zmenami v rámci procesu prvého posúvania hlások. Hovorí nimi viac ako 450 miliónov ľudí a sú aj zemepisne jednou z najrozšírenejších jazykových rodín. |
lexicalization | slk: germánske jazyky |
Slovenian |
has gloss | slv: Germanski jeziki so jezikovna skupina v okviru indoevropske družine. |
lexicalization | slv: germanski jeziki |
Northern Sami |
has gloss | sme: Germánalaš gielat gullet indoeurohpálaš gielaide. |
lexicalization | sme: Germánalaš gielat |
Castilian |
has gloss | spa: Las lenguas germánicas proceden del territorio ubicado en la parte que hoy ocupan Alemania, Holanda, Bélgica, Dinamarca y el sur de los actuales territorios de Noruega y Suecia. La primera lengua germánica documentada es el gótico (siglo IV, "Biblia de Wulfilas"), hablada por los godos y que pervivió en la península de Crimea hasta la Edad Moderna. También muy antiguas son las inscripciones en alfabeto rúnico, grabadas en armas o joyas, que dan información sobre otros dialectos germánicos. Las lenguas germánicas constituyen una rama de la familia indoeuropea. En la actualidad comprenden el inglés, el escocés, el alemán, el bajo alemán,el luxemburgués, el sueco, el islandés, el danés, el neerlandés, el afrikáans, el frisón, el noruego, el feroés y el yidis. |
lexicalization | spa: Lenguas germanicas |
lexicalization | spa: Lenguas germánicas |
Sardinian |
lexicalization | srd: Limbas germànicas |
Serbian |
has gloss | srp: Германски језици су скупови Индоевропских језика који припадају грани Centum. Једна су од најпроширенијих скупова индоевропских језика, понајвише захваљујући колонијалним ширењима Енглеза, тј. њихова језика и културе. |
lexicalization | srp: Германски језици |
Saterfriesisch |
has gloss | stq: Germanisk (dt. Germanisch) is ne Sproakgruppe ju der heert tou dät Indogermaniske. |
lexicalization | stq: germaniske Sproaken |
Swahili (macrolanguage) |
has gloss | swa: Lugha za Kigermanik ni kikundi cha lugha yenye asili ya Ulaya ya Kaskazini. |
lexicalization | swa: Kigermanik |
lexicalization | swa: Lugha za Kigermanik |
Swedish |
has gloss | swe: De germanska språken utgör en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen. De största germanska språken är de västgermanska språken engelska och tyska, med ca 340 respektive 120 miljoner modersmålsanvändare vardera. Totalt i världen finns över 600 miljoner modersmålsanvändare. |
lexicalization | swe: Germanska språk |
Silesian |
lexicalization | szl: Godki germańske |
Tajik |
has gloss | tgk: Забонҳои Германӣ яке аз забонҳои гурӯҳи забонҳои Ҳинду-Аврупоӣ аст. |
lexicalization | tgk: Забонҳои германӣ |
Tagalog |
lexicalization | tgl: Mga wikang Hermaniko |
Thai |
has gloss | tha: ภาษากลุ่มเจอร์เมนิก เป็นสาขาหนึ่งของตระกูลภาษาอินโด-ยูโรเปียน |
lexicalization | tha: ภาษากลุ่มเจอร์เมนิก |
Tok Pisin |
has gloss | tpi: The Germanic languages are a group of related languages constituting a branch of the Indo-European (IE) language family. The common ancestor of all languages comprising this branch is Proto-Germanic, spoken in approximately the latter mid-1st millennium BC in Iron Age Northern Europe. Proto-Germanic, along with all of its descendants, is characterized by a number of unique linguistic features, most famously the consonant change known as Grimm's law. Early Germanic varieties enter history with the Germanic peoples who settled in northern Europe along the borders of the Roman Empire from the 2nd century. |
lexicalization | tpi: Ol Tokples Siamanik |
Turkish |
has gloss | tur: Cermen dilleri, Hint-Avrupa dil ailesinin bir alt birimidir. Batı Avrupadaki ülkelerde konuşulan dillerin birçoğunu kapsar. Almanca, Felemenkçe, İngilizce gibi diller bu aileye dahildir. Cermen dilleri, Batı Avrupa dışında; ABD, Güney Afrika, Asya (özellikle Hindistan), Avustralya, Yeni Zelandada da konuşulmaktadır. Anadil olarak yaklaşık toplam 550 milyon kişi tarafından konuşulmaktadırlar. |
lexicalization | tur: Cermen dilleri |
Ukrainian |
has gloss | ukr: Германські мови — група споріднених мов індоєвропейської мовної родини. Мови германської групи у спілкуванні використовують більш ніж 550 мільйонів людей. Найпоширеніші з них — англійська та німецька. |
lexicalization | ukr: германські мови |
Vietnamese |
has gloss | vie: Nhóm ngôn ngữ German (tiếng Việt phiên âm là Giéc-manh) là một nhóm ngôn ngữ chính của hệ ngôn ngữ Ấn-Âu. Nhóm này bao gồm các tiếng của các tộc người German sử dụng (các dân tộc này sống ở vùng biên giới đông bắc Đế quốc La Mã xưa). |
lexicalization | vie: Nhóm ngôn ngữ German |
Vlaams |
has gloss | vls: De Germaansche toalfamilie is e familie van styf verwante toaln, die up zyn toer dêel uutmakt van t Indo-Europees. Oloewel da t nie de grotste toalfamilie van de weireld is, is t wel n belangryksn omdat Iengels voe vele zoakn e lingua franca is, e toale die deur bykan iederêen gebruukt is om in de vrimde makoar te verstoan. |
lexicalization | vls: Germaansche toaln |
lexicalization | vls: Germoansche toale |
Yiddish |
lexicalization | yid: גערמאנישע שפראכן |
Zeeuws |
has gloss | zea: De Germaonse taelen bin een taelfemielje binnn de Indo-Europese taelen. De hroste Germaonse taele is t Iengels dat a hebruukt wor as lingua franca over ael de waereld. Drie hroôte taelen neffen t Iengels bin t Duuts (meer as 100 miljoen Europeaonn) en t Nederlands en Afrikaons (20 miljoen in Nederland en evenzovee in Zuud-Afrika). Dit bin tevens aole West-Germaonse taelen. Kleinere Germaonse taelen bin de Noord-Germaonse taelen Ieslands, Deens en Faeröers. |
lexicalization | zea: Germaonse taelen |
Chinese |
has gloss | zho: 日耳曼語族是印歐語系的一支,是居住在北部歐洲日耳曼民族的語族。這一族語言有鮮明的特徵,最著名的有關於輔音演變的格里姆定律。 |
lexicalization | zho: 日爾曼語族 |
lexicalization | zho: 日耳曼语族 |