| German |
| has gloss | deu: Westfälische Dialekte bzw. Westfälisch gehört zum Niedersächsischen. Es werden vier Mundartgruppen unterschieden: das Münsterländer Platt, Ostwestfälisch, zu dem auch das „Platt” im Raum Osnabrück gehört, Sauerländer Platt und das Westmünsterländische, aber auch Twents, das Grafschafter Platt und das Westerwoldinger Platt in den Niederlanden, außerdem die südliche Variante des Emsländer Platt. |
| lexicalization | deu: Westfälische Dialekte |
| lexicalization | deu: Westfälischer Dialekt |
| French |
| has gloss | fra: Le westphalien est un dialecte du nord-ouest de l'Allemagne et se divise en quatre catégories : * Le munsterlandais plat * Le westphalien oriental * La sauerlandais plat * Le munsterlandais oriental |
| lexicalization | fra: Dialecte westphalien |
| Italian |
| lexicalization | ita: Westfalico |
| Low German |
| has gloss | nds: Westfäälsch Platt warrt in Westfalen (mit dat Ossenbrügger Land) un in Hessen küert. Disse Dialekt höört to dat Plattdüütsche. |
| has gloss | nds: Westfaals is ene van de belangriekste dialektgropen van et Nedersaksisch. Ziene treffendste eigenschop is diftongisatie: et veraandern van klinkers in tweeklanken); zee ook breking. Et Westfaals wöd in Westfalen esprokken, n gebeed in den dealstoat Noord-Rienlaand-Westfalen. Mangs wöd et Nedersaksies van et oosten van Nederlaand ook ezeen as Westfaals (et Nedersaksies van et noorden van Nederlaand zol dan Noord-Nedersaksisch wean). |
| lexicalization | nds: Westfaals |
| lexicalization | nds: Westfäälsch Platt |
| Dutch |
| has gloss | nld: Westfaals is een van de belangrijkste dialectgroepen van het Nedersaksisch. Zijn treffendste eigenschap is diftongisatie (het veranderen van klinkers in tweeklanken); zie ook Breking (taal). Het Westfaals wordt in Westfalen gesproken, een gebied in de deelstaat Noord-Rijnland-Westfalen. |
| lexicalization | nld: Westfaals |
| Swedish |
| has gloss | swe: Westfaliska är en grupp av lågsaxiska dialekter som talas i de tyska delstaterna Niedersachsen (de sydvästra delarna) och Nordrhein-Westfalen (de norra delarna). Idag finns det inte många som talar språket som modersmål, bara några gamla människor finns kvar som har westfaliska som modersmål. Men på 1950-talet fanns många som lärde sig tala tyska först när de gick i skolan. De westfaliska dialekterna liknar i mångt och mycket de andra lågsaxiska dialekterna, men det finns fler diftonger än i de andra dialekterna. Det finns också några lågsaxiska ord i westfaliska som har ersatts av tyska ord i nordlågsaxiska, t.ex. möten (mötas, dreppen i andra dialekter) och vandage (idag, hüüt i andra dialekter). |
| lexicalization | swe: westfaliska |
