Information | |
---|---|
has gloss | (noun) an ancient trade route between China and the Mediterranean (4,000 miles); followed by Marco Polo in the 13th century to reach Cathay Silk Road |
has gloss | eng: Silk Road was a trade route (a path that traders follow) that went across Asia to the Mediterranean Sea that let China trade with other places. It was named the silk road because there was a lot of silk traded along it. Because traders came from many places, different ideas were brought to China, and China's ideas were taken to other places. The Silk Road earned China a lot of money. Some of the things the Chinese traded were silk, porcelain, rice, and spices. |
has gloss | eng: The Silk Road (or Silk Routes) is an extensive interconnected network of trade routes across the Asian continent connecting East, South, and Western Asia with the Mediterranean world, as well as North and Northeast Africa and Europe. The term "Seidenstraße" (literally "Silk Road") was coined retrospectively by the German geographer Ferdinand von Richthofen in 1877 and has found since its way into general usage. It gets its name from the lucrative Chinese silk trade, which began during the Han Dynasty (206 BCE–220 CE), and was the major reason for the connection of trade routes into an extensive trans-continental network. In recent years, both the maritime and overland Silk Routes are again being used, often closely following the ancient routes. |
lexicalization | eng: Silk Road |
lexicalization | eng: Silk trade |
lexicalization | eng: Silkroad |
lexicalization | eng: Sites along the Silk Road |
instance of | (noun) a route followed by traders (usually in caravans) trade route |
Meaning | |
---|---|
Afrikaans | |
has gloss | afr: Die Syroete was ’n netwerk karavaanroetes deur Sentraal-Asië, waarlangs eeue lank handel gedryf is tussen die Midde-Ooste en die gebiede om die Middellandse See aan die een kant en Sjina en Oos-Asië aan die ander kant. Dit was van die klassieke oudheid tot die laat Middeleeue ’n belangrike verbinding tussen Oos en Wes. |
lexicalization | afr: Syroete |
Arabic | |
has gloss | ara: طريق الحرير (بالصينية التقليدية: 絲綢之路، بالصينية المبسطة: 丝绸之路, بالفارسية: راه ابریشم) هي مجموعة من الطرق المترابطة كانت تسلكها القوافل والسفن وتمرّ عبر جنوب آسيا رابطةً تشآن (والتي كانت تعرف بتشانغ آن) في الصين مع أنطاكية في سوريا بالإضافة إلى مواقع أخرى. كان تأثيرها يمتد حتى كوريا واليابان. أخذ مصطلح طريق الحرير من الألمانية (زايدنشتراسه Seidenstraße)، حيث أطلقه عليه الجغرافي الألماني فريديناند فون ريتشتهوفن في القرن التاسع عشر. |
lexicalization | ara: طريق الحرير |
Asturian | |
has gloss | ast: El nome de ruta de la seda , ye una traducción del alemán seidenstrasse y débese al xeógrafu Ferdinand Richthofen (1833 - 1905). Fai referencia a la principal mercancía que circulaba per estes rutes, anque tamién se comerciaba con otros productos, como la llana, el llinu, lámbare, el marfil, la llaca, les especies ol coral. |
lexicalization | ast: ruta de la seda |
Azerbaijani | |
has gloss | aze: Böyük ipək yolu (termin ilk dəfə 1877-ci ildə alman coğrafiyaşünası Ferdinand fon Rixthofen tərəfindən işlədilmişdir) - qədim dövrlərdə və orta əsrlərdə Çindən Orta və Ön Asiya ölkələrinə aparan karvan yolu. E.ə. II əsrdə açılıb. Lançjoudan keçməklə Siandan Dunxuanacan uzanırmış. Burada iki yerə ayrılırmış: şimal yolu Turfandan Pamirə, oradan isə Fərqanəyə və Qazaxıstan çöllərinə qədər uzanıb. Cənub yolu Lobnor gölünün yanıyla, Təklə-Məkan səhrasının cənub hissəsiylə Yarkənd və Pamirdən (cənub hissəsindən) keçməklə Baktiriyaya, oradan isə Parfiyaya, Hindistana və Yaxın Şərqə qədər uzanıb. |
lexicalization | aze: İpək Yolu |
Belarusian | |
has gloss | bel: Вялікі шоўкавы шлях (тэрмін уведзены нямецкім географам Рыхтгофенам у 1877; , , , , , ) — у старажытнасці і сярэднявечча караванная дарога з Кітая ў краіны Сярэдняй і Пярэдняй Азіі. Адкрыты ў 2 стагоддзі да н.э. Вёў з Сіяня праз Ланьчжоў у Дуньхуань, дзе раздвойваўся: паўночная дарога праходзіла праз Турфан, перасякала Памір і ішла ў Фергану і казахскі стэп, паўднёвая — паўз возера Лабнор па паўднёвай ускраіне пустыні Такла-Макан праз Яркенд і паўднёвы Памір вяла ў Бактрыю, а адтуль — у Парфію, Індыю і на Блізкі Усход. |
lexicalization | bel: Вялікі шоўкавы шлях |
Bengali | |
has gloss | ben: সিল্ক রোড এশিয়ার উপমহাদেশীয় অঞ্চলগুলো মধ্য দিয়ে পূর্ব ও পশ্চিম এশিয়াকে সংযুক্ত করে একটি প্রচীণ বাণিজ্যিক পথ। |
lexicalization | ben: সিল্ক রোড |
Breton | |
has gloss | bre: Ober a reer Hent ar seiz eus an hentoù darempredet gant karavanennoù marc’hadourien a zegase seiz eus Sina da Europa en Henamzer hag er Grennamzer. Degaset eo bet an termen Hent ar seiz gant Ferdinand von Richtofen. |
lexicalization | bre: Hent ar seiz |
Bulgarian | |
has gloss | bul: Пътят на коприната е древен търговски път, свързващ чрез няколкото си разклонения по суша и море Китай със Средиземноморието. Името Път на коприната (Seidenstraße) е използвано за пръв път от немския географ Фердинанд фон Рихтхофен. Коприната, която дълго време се произвежда само в Китай, е най-важната стока, транспортирана по пътя. |
lexicalization | bul: Път на коприната |
Catalan | |
has gloss | cat: La Ruta de la Seda era una xarxa de rutes comercials entre Àsia i Europa que sestenia per més de 8.000 km des de Changan (actualment Xian) a la Xina, Antioquia a Síria i Constantinoble (actualment Istanbul, Turquia) a les portes dEuropa. Deu el seu nom a la mercaderia més prestigiosa que circulava en ella, la seda, la fabricació de la qual era un secret que només els xinesos coneixien, encara que els romans es van convertir en grans afeccionats després de conèixer el secret abans del començament de la nostra era a través dels Parts: aquests van organitzar llavors el comerç. Molts altres productes transitaven aquestes rutes: pedres i metalls preciosos, teles de llana o de lli, ambre, ivori, laca, espècies, vidre, corall, etc. |
lexicalization | cat: Ruta de la Seda |
Czech | |
has gloss | ces: Hedvábná stezka, správněji Hedvábná cesta, je starověká trasa vedoucí Jižní Asií, ve své hlavní větvi spojující čínské město Si-an (Xi'an) s Malou Asií a Středozemním mořem. Její celková délka po souši a po moři činí asi 8 000 km. |
lexicalization | ces: Hedvábná stezka |
Chuvash | |
has gloss | chv: Аслă пурçăн çулĕ, — авалхи вăхăтра Китайпа Европăна çыхăнтарнă суту-илӳ çулĕ. Вăтам Ази урлă иртнĕ, чи пысăкки шутланать. |
lexicalization | chv: Аслă пурçăн çулĕ |
Welsh | |
has gloss | cym: Defnyddir yr enw Ffordd y Sidan neu Llwybr y Sidan am y rhwydwaith o ffyrdd a ddefnyddid ar gyfer masnach rhwng Tsieina ar Dwyrain Canol. Defnyddid y rhain yn arbennig i gludo sidan o Tsieina ir gorllewin. Defnyddid y llwybrau hyn or cyfnod clasurol hyd yn ddiweddar yn y Canol Oesoedd. Y person cyntaf i ddefnyddior term "Ffordd y Sidan" (Seidenstraße) oedd y daearyddwr Almaenig Ferdinand von Richthofen yn 1877. |
lexicalization | cym: Ffordd y Sidan |
Danish | |
has gloss | dan: Silkevejen eller Silkeruten betegner den dominerende rejserute på land mellem den østlige ende af det eurasiske kontinent og den vestlige. Ruten bestod af en serie af sammenkoblede ruter gennem Centralasien og Sydasien, der strakte sig i alt over 8.000 km. Ruten blev først og fremmest brugt til at fragte handelsvarer mellem Kina og Middelhavsregionen, og de mest betydningsfulde endestationer for denne handel var i øst Cháng'ān, Kina og Antiokia i Syrien i vest. Den kontinentale silkevej deler sig i en nordlig og en sydlig rute, efter at den har forladt de kommercielle centre i Nordkina. Den nordlige rute gik gennem den bulgarsk-kypcharske zone til Østeuropa og Krim, hvor den fortsatte videre over Sortehavet, Marmarahavet og Balkan til handelscentrene i Vesteuropa. Den sydlige rute passerer gennem Turkestan-Khorasan, Iran, Mesopotamien og til Antiokia i sydlige Anatolien. Herfra gik den videre vej via Middelhavet eller gennem Levanten til Egypten, Nordafrika og Sydeuropa. |
lexicalization | dan: Silkevejen |
German | |
has gloss | deu: Als Seidenstraße (chin.: 丝绸之路 Sichou zhi lu) bezeichnet man ein Netz von Karawanenstraßen, dessen Hauptroute das Mittelmeer mit Ostasien verbindet. |
lexicalization | deu: Seidenstraße |
Esperanto | |
has gloss | epo: Oni nomas silka vojo reton de karavanaj vojoj, tra kiu atingis Eŭropon la ĉina silko en la antikva kaj mezepoko. Ĝi estis solene malfermita dum regado de la parthusa? Mitridato la 2-a en la jaro -115. La nocio silka vojo estis inventita far Ferdinand von Richthofen. |
lexicalization | epo: Silka Vojo |
Estonian | |
has gloss | est: Siiditee (絲綢之路) oli ida-läänesuunaline ajalooline paljude tuhandete kilomeetrite pikkune kaubateede võrk Hiinast Euroopasse. Kaubateid Läände oli vähemalt seitse. Kokkuleppeliselt loetakse Siiditee alguspunktiks Xi'ani. Sajandite jooksul oli siid kõige tuntum kaup, mida seda mööda veeti. |
lexicalization | est: Siiditee |
Basque | |
has gloss | eus: Zetaren Bidea Asia eta Europa arteko merkataritza-bide sarea zen. Bidea antzinako Changan (gaur egungo Xian) Txinako hiriburutik Antakya edo Konstantinopolisera (gaur egungo Istanbul) zihoan. |
lexicalization | eus: Zetaren Bidea |
Persian | |
has gloss | fas: جاده ابریشم یا راه ابریشم شبکه راههای متصل شدهای بمنظور بازرگانی در قاره آسیا بود که شرق و غرب و جنوب آسیا را بهم و به شمال آفریقا و شرق اروپا متصل میکرد. |
lexicalization | fas: جاده ابریشم |
lexicalization | fas: راه ابریشم |
Finnish | |
has gloss | fin: Silkkitie oli joukko yhteenliittyneitä kauppareittejä, jotka kulkivat Aasian halki Kiinan Chang-ansta (nyk. Xian) Syyrian Antiokiaan ja muihin Lähi-idän ja Euroopan kohteisiin. Silkkitien kautta kuljetettiin silkkiä ja muita kauppatavaroita, kuten norsunluuta, kultaa ja jalokiviä pääasiassa karavaaneilla. |
lexicalization | fin: silkkitie |
French | |
has gloss | fra: La route de la soie était un réseau de routes commerciales entre lAsie et lEurope allant de Changan (actuelle Xian) en Chine jusqu’à Antioche, en Syrie médiévale. Elle doit son nom à la plus précieuse marchandise qui y transitait : la soie, dont seuls les Chinois connaissaient le secret de fabrication. Cette dénomination, forgée au , est due au géographe allemand Ferdinand von Richthofen. |
lexicalization | fra: Route de la soie |
Galician | |
has gloss | glg: A Ruta da seda era unha rede de rutas comerciais entre Asia e Europa que se estendía dende Changan (actualmente Xian) en China, até Antioquia en Siria medieval e Constantinopla (actualmente Istambul, Turquía) ás portas de Europa. O seu nome ven da mercancía máis prestixiosa que circulaba nela, a seda, cuxa fabricación era un segredo que só os chineses coñecían. Utilizase ista denominación desde o siglo XIX e debesella ao xeografo alemán Ferdinand Freiherr von Richthofen. O tránsito por lugares desérticos daba lugar aos típicos camiños para caravanas de camelos e cabalos. Os romanos xa eran grandes afeccionados tras coñecer o segredo antes do comezo da nosa era a través dos partos e foron estes que organizaron entón o comercio da seda. Moitos outros produtos transitaban por estas rutas : pedras e metais preciosos, teas de la ou de liño, ámbar, marfil, laca, especias, vidro, coral, etc. |
lexicalization | glg: ruta da seda |
Hakka Chinese | |
has gloss | hak: Sṳ̂-chhù-chṳ̂-lu, chṳ́ chhiùng song-kú khôi-sṳ́ liu̍k-siu̍k hìn-sàng ke, phiên khi̍p Êu-Â thai-liu̍k ke chhòng-thù sông-ngia̍p mo-yi lâu Vùn-fa kâu-liù sien-lu ke chúng-chhṳn. |
lexicalization | hak: Sṳ̂-chhù-chṳ̂-lu |
Serbo-Croatian | |
has gloss | hbs: Put svile je naziv za mrežu karavanskih putova čiji glavni cilj je bio povezivanje sredozemlja s istočnom Azijom. Ovaj naziv je prvi koristio Ferdinand von Richthofen, Nijemac koji je živio u 19. stoljeću, iako su još Bizantinci koristili sličan naziv. |
lexicalization | hbs: put svile |
Hebrew | |
has gloss | heb: דרך המשי (בסינית מסורתית: 絲綢之路; בסינית פשוטה: 丝绸之路; פרסית: راه ابریشم; בטורקית: İpek Yolu) היא סדרה של דרכים יבשתיות וימיות אשר קישרה בין צ'אנג-אן בסין (שִׂי-אָן של ימינו) לבין אנטיוכיה בסוריה, ועברו בה נתיבי המסחר העיקריים בין המזרח הרחוק ואירופה. |
lexicalization | heb: דרך המשי |
Hindi | |
lexicalization | hin: रेशम मार्ग |
Croatian | |
has gloss | hrv: Put svile je naziv za mrežu karavanskih putova čiji glavni cilj je bio povezivanje sredozemlja s istočnom Azijom. Ovaj naziv je prvi koristio Ferdinand von Richthofen, Nijemac koji je živio u 19. stoljeću, iako su još Bizantinci koristili sličan naziv. |
lexicalization | hrv: put svile |
Hungarian | |
has gloss | hun: A Selyemút elnevezés kereskedelmi útvonalak olyan történelmi hálózatára használatos, amely Kelet-, Dél- és Nyugat-Ázsiát, a Mediterrán térségen keresztül Európával és Észak-Afrikával kötötte össze. Kínából, Chang`an-ból (népszerű magyar átírással: Csang-an, mai nevén Xi`an (Hszian)) indult, Anatólia területén és a Földközi-tenger térségén haladt keresztül. |
lexicalization | hun: Selyem-út |
lexicalization | hun: Selyemút |
Indonesian | |
has gloss | ind: Jalur Sutra (Hanzi tradisional: 絲綢之路; Hanzi yang Disederhanakan: 丝绸之路; pinyin: sī chóu zhī lù, bahasa Persia راه ابریشم Râh-e Abrisham) adalah sebuah jalur perdagangan melalui Asia Selatan yang dilalui oleh karavan dan kapal laut, dan menghubungkan Chang'an, Republik Rakyat Cina, dengan Antiokhia, Suriah, dan juga tempat lainnya. Pengaruhnya terbawa sampai ke Korea dan Jepang. |
lexicalization | ind: Jalan Sutra |
lexicalization | ind: Jalur Sutra |
Italian | |
has gloss | ita: Per Via della Seta si intende il reticolo, che si sviluppava per circa 8.000 km, fatto di itinerari terrestri, marittimi e fluviali, lungo i quali nellantichità si erano snodati i commerci tra gli imperi cinesi e lOccidente. Le vie carovaniere attraversavano lAsia centrale e il Medio Oriente, collegando Chang’an (oggi Xi’an), in Cina, all’Asia Minore e al Mediterraneo attraverso il Medio Oriente e il Vicino Oriente. Le diramazioni si estendevano poi a est alla Corea e al Giappone e, a Sud, all’India. Il nome apparve per la prima volta nel 1877, quando il geografo tedesco Ferdinand von Richthofen (1833-1905) pubblicò lopera Tagebucher aus China. Nell'Introduzione von Richthofen nomina la Seidenstraße, la «Via della seta». |
lexicalization | ita: Via della seta |
Javanese | |
has gloss | jav: Jalur Sutra (Hanzi tradisional: 絲綢之路; Hanzi sing Diprasajakaké: 丝绸之路; pinyin: sī chóu zhī lù, basa Persia راه ابریشم Râh-e Abrisham) iku sawijining jalur urutan liwat Asia Kidul sing diliwati déning karavan lan kapal laut, lan nggandhèngaké Chang'an, Tiongkok, karo Antiokia, Suriah, lan uga papan liyané. Pangaruhé kagawa tekan Korea lan Jepang. |
lexicalization | jav: Jalur sutra |
Japanese | |
has gloss | jpn: シルクロード(Silk Road)は、中国と地中海世界の間の歴史的な交易路を指す呼称である。絹の道とも呼ばれる。現在の日本でこの言葉が使われるときは、特にローマ帝国と秦漢帝国、あるいは大唐帝国の時代の東西交易が念頭に置かれることが多いが、広くは近代(大航海時代)以前のユーラシア世界の全域にわたって行われた国際交易を指し、南北の交易路や海上の交易路をも含める。 |
lexicalization | jpn: シルクロード |
Kara-Kalpak | |
has gloss | kaa: Ullı jipek jolı - asirler dawamında Shıgıs ham Batıstı baylanıstırdı. B.e.sh. II asirden baslap sawda jollarının bul birikpesi Qıtaydı adewir qashıqlıqtagı Rim imperiyası menen baylanıstırdı, diniy, madeniy ham korkem ideyalardın tarqalıwına mumkinshilik berdi. |
lexicalization | kaa: Ullı jipek jolı |
Georgian | |
has gloss | kat: აბრეშუმის დიდი გზა (ტრად. ჩინ.: 絲綢之路; გამარტ. ჩინ.: 丝绸之路; სპარს. راه ابریشم; თურქ.: İpekyolu, ყირგ.: Жибек жолу), ტრანსკონტინენტური სავაჭრო-საქარავნო გზა, რომელიც ჩინეთს ხმელთაშუა და შავი ზღვების სანაპიროებთან აკავშირებდა. |
lexicalization | kat: აბრეშუმის გზა |
lexicalization | kat: აბრეშუმის დიდი გზა |
Kazakh | |
has gloss | kaz: «Жібек Жолы» (Ұлы «Жібек Жолы») — Қытайдың Ши-ан деген жерінен басталып, Шинжәң, Орталық Азия арқылы Таяу Шығысқа баратын керуендік жол бағыты. Атауды алманиялық ғалымдары Ф. фон Рихтһофен (F. von Richthofen) бен А. Һерман (А Hеrman) 19 ғ. ұсынған. |
lexicalization | kaz: Жібек Жолы |
Korean | |
has gloss | kor: 비단길은 육상, 또는 해상을 통한 근대 이전의 동서 교역로를 가리키는 말이다. 하지만 여기에서 동(東), 서(西)라 함은 중국과 유럽을 뜻하는 경우가 많다. 이는 비단길이라는 언어의 기원 자체가 중국의 비단이 로마 제국으로 흘러가는 것을 의미했기 때문이다. 하지만 비단길는 역사를 통해서 더 다양한 교역품들을 전달하는 통로로 확대되었고, 더 나아가 문화가 유통되는 통로이기도 했다. 이러한 이유로 현대 중국 역사학, 교류사, 그리고 중앙아시아사에서 비단길 연구가 가지는 입지는 크다. |
lexicalization | kor: 비단길 |
lexicalization | kor: 실크로드 |
Kurdish | |
has gloss | kur: Riya Hevrîşimê, riyek ji yên herî navdar yên ticaretê ye. Ev rê ji Çînê dest pê dike, di Kurdistanê re derbasî Tirkî dibe û ji wir jî bi hetanî Ewrûpa yê diçe. Ev rê berî Miladê bi sed salan ji aliyê Hindistan û Misirê ve ji bona ku hevrîşim ji Çînê bînin hatiye bikaranîn. Ji bona vê yekê navê wê kirine riya hevrîşimê. |
lexicalization | kur: Riya Hevrîşimê |
Latin | |
has gloss | lat: Via Sericaria vel potius Viae Sericariae fuerunt reticulum itinerum mercatoriorum ab Europa meridionali per Orientem Proximum et Asiam Mediam usque ad Sinas pertinens, qua merces pretiosae, imprimis serica, transvehebantur. |
lexicalization | lat: Via Sericaria |
Latvian | |
has gloss | lav: Zīda ceļš bija seno laiku un viduslaiku tirdzniecības ceļš no Ķīnas uz Centrālāziju, pēc tam uz Tuvajiem Austrumiem un Vidusjūras baseina valstīm. Zīda ceļš izveidots 114. gadā p.m.ē., kad Ķīnā valdīja Haņu dinastija imperators Vudi, kurš vēlējās izveidot stabilus tirdzniecības sakarus, lai iegūtu slavenos persiešu zirgus. Ar 70 000 vīru lielu jātnieku armiju viņš nodrošināja mieru Ķīnas rietumos, no kurienes arī aizsākās tirdzniecības apmetņu būvniecība maršrutā no Ķīnas līdz Kaspijas jūrai. Zīda ceļš tika izmantots līdz pat 16.gadsimtam. |
lexicalization | lav: Zīda ceļš |
Lithuanian | |
has gloss | lit: Šilko kelias – kelių iš Kinijos į Europą visuma, kuriais Viduramžiais buvo gabenamas šilkas ir kitos vertingos prekės. |
lexicalization | lit: šilko kelias |
Letzeburgesch | |
has gloss | ltz: DSeidestross ass den Tracé vum Wee iwwer dee fréier dSeid aus dem Orient, besonnesch aus China, no Europa transportéiert gouf. |
lexicalization | ltz: Seidestrooss |
Mongolian | |
has gloss | mon: Торгоны зам нь Хятад ба Газар дундын тэнгисийн улсуудыг холбосон, худалдаа арилжааны замын нийтлэг нэр юм. |
lexicalization | mon: Торгоны зам |
Malay (macrolanguage) | |
has gloss | msa: Laluan Sutera atau Jalan Sutera ialah sebuah rangkaian laluan perdagangan di seluruh benua Asia yang menghubungkan rantau Asia Timur, Asia Selatan, dan Asia Barat dengan rantau Mediterranean, dan juga Afrika Utara, Afrika Timur Laut dan Eropah. Pada zaman sekarang, Laluan Sutera merujuk kepada laluan-laluan utama di darat dan lautan sekitar benua-benua tersebut. |
lexicalization | msa: Laluan Sutera |
Burmese | |
has gloss | mya: ပိုးခြည်လမ်းသည် တရုတ်ပြည်မှ အဓိကအားဖြင့် ပိုးထည်ပစ္စည်းများအား ကုန်းလမ်း၊ ရေလမ်းမှတဆင့် အလယ်အာရှဒေသကို ဖြတ်သန်းကာ ဥရောပသို့ တင်သွင်းသည့် ရှေးခေတ် ကုန်သွယ်ရေး လမ်းကြောင်းဖြစ်သည်။ တနည်းအားဖြင့် အာရှနှင့် ဥရောပကို ဆက်သွယ်ပေးသည့် လမ်းကြောင်းတစ်ခု ဖြစ်သည်။ |
lexicalization | mya: ပိုးခြည်လမ်း |
Dutch | |
has gloss | nld: De zijderoute of zijdeweg was een netwerk van karavaanroutes door Centraal-Azië, waarlangs gedurende vele eeuwen handel werd gedreven tussen China en het oosten van Azië aan de ene kant en het Midden-Oosten en het Middellandse Zeegebied aan de andere kant. Eeuwenlang, van de klassieke oudheid tot de late middeleeuwen, was de zijderoute de belangrijkste verbinding tussen oost en west. |
lexicalization | nld: zijderoute |
Norwegian Nynorsk | |
has gloss | nno: Silkevegen er eit stort nettverk av handelsruter på tvers av det asiatiske kontinentet, eit nettverk som bind saman Aust-Asia, Sør-Asia og Vest-Asia med landa rundt Middelhavet, det vil seie både Nord-Afrika og Europa. I seinare år har nemninga òg vorte nytta for handelsrutene til sjøs, attåt dei som går over land. |
lexicalization | nno: Silkevegen |
Norwegian | |
has gloss | nor: Silkeveien (kinesisk: 丝绸之路 Sizhou zhi lu) var en serie med sammenkoblede ruter gjennom Sentral-Asia og Sør-Asia ved hjelp av karavaner og sjøgående skip som koblet sammen Cháng'ān, Kina, med Antiokia, Syria i tillegg til andre steder. Dens innflytelse gikk videre til Korea og endte til slutt i Japan. Silkeveien er en oversettelse fra det tyske Seidenstraße. Begrepet ble første gang brukt av den tyske geografen Ferdinand von Richthofen på 1800-tallet. |
lexicalization | nor: Silkeveien |
Polish | |
has gloss | pol: Jedwabny szlak – dawna droga handlowa łącząca Chiny z Europą i Bliskim Wschodem. Szlak miał długość ok. 12 tys. km i był wykorzystywany od III wieku p.n.e. do XVII wieku n.e. na skutek odkrycia drogi morskiej do Chin (ok 1650r.). Znaczenie szlaku zmalało w VI wieku n.e., kiedy to częściowo utracił znaczenie ze względu na napływ ludów tureckich do Azji Środkowej. |
lexicalization | pol: Jedwabny szlak |
Portuguese | |
has gloss | por: A Rota da Seda (chinês tradicional: 絲綢之路; chinês simples: 丝绸之路; pinyin: sī chóu zhī lù, persa راه ابریشم; Râh-e Abrisham, turco: İpekyolu, quirguiz: Jibek Jolu) era uma série de rotas interconectadas através da Ásia do Sul, usadas no comércio da seda entre o Oriente e a Europa. Eram transpostas por caravanas e embarcações oceânicas que ligavam comercialmente o Extremo Oriente e a Europa, provavelmente estabelecidas a partir do oitavo milénio a.C. – os antigos povos do Saara possuíam animais domésticos provenientes da Ásia – e foram fundamentais para as trocas entre estes continentes até à descoberta do caminho marítimo para a Índia. Conectava Changan (atual Xian) na China até Antioquia na Ásia Menor, assim como a outros locais. Sua influência expandiu-se até a Coréia e o Japão. Formava a maior rede comercial do Mundo Antigo. |
lexicalization | por: Rota da Seda |
Moldavian | |
has gloss | ron: Drumul mătăsii (絲綢之路 în chineză tradiţională, 丝绸之路 în chineză simplificată, sī chóu zhī lù în pinyin) a fost o serie de rute interconectate care au trecut prin Asia de Sud, între Changan (astăzi Xian), China de azi, înspre Turcia, Siria şi alte destinaţii ale Asiei Mici. "Drumul Mătăsii" este de fapt o împletitură de drumuri de caravană, ruta principală legând bazinul Mării Mediterane cu estul Asiei, denumirea aceasta fiind deja folosită în perioda bizantină. |
lexicalization | ron: Drumul mătăsii |
Russian | |
has gloss | rus: Вели́кий шёлковый путь (термин введён немецким географом Рихтгофеном в 1877 году; , , , , , ) — в древности и Средние века караванная дорога из Китая в страны Средней и Передней Азии. Открыт во II веке до н. э. Вёл из Сианя через Ланьчжоу в Дуньхуан, где раздваивался: северная дорога проходила через Турфан, далее пересекала Памир и шла в Фергану и казахские степи, южная — мимо озера Лобнор по южной окраине пустыни Такла-Макан через Яркенд и Памир (в южной части) вела в Бактрию, а оттуда — в Парфию, Индию и на Ближний Восток. |
lexicalization | rus: Великий шелковый путь |
lexicalization | rus: Великий Шёлковый Путь |
lexicalization | rus: Шёлковый путь |
Sinhala | |
lexicalization | sin: සේද මාවත |
Slovak | |
has gloss | slk: Hodvábna cesta bola významná staroveká a stredoveká obchodná cesta cez Strednú Áziu, ktorá spájala Čínu s Rímskou ríšou a Byzantskou ríšou; od 2. storočie pred Kr. sa jej prostredníctvom dostalo do Európy mnoho čínskych technických vynálezov: papier, hodváb, porcelán . |
lexicalization | slk: Hodvábna cesta |
Slovenian | |
has gloss | slv: Svilna cesta je mreža medsebojno povezanih trgovskih poti Azije (Vzhodne, Južne in Zahodne Azije) z območjem Sredozemlja, Severne, Severozahodne Afrike in Evrope. V zadnjih letih Svilena cesta spet postaja aktualna. |
lexicalization | slv: Svilna cesta |
Castilian | |
has gloss | spa: La Ruta de la seda era una red de rutas comerciales entre Asia y Europa que se extendía desde Changan (actualmente Xian) en China, Antioquía en Siria y Constantinopla (actualmente Estambul, Turquía) a las puertas de Europa y que llegaba hasta los reinos hispánicos en el siglo XV. |
lexicalization | spa: Ruta de la seda |
Serbian | |
has gloss | srp: Пут свиле је назив за мрежу караванских путева чији је главни циљ било повезивање средоземља с источном Азијом. Овај назив је први користио Фердинанд фон Рихтхофен, Немац који је живио у 19. веку, иако су још Византијци користили сличан назив. |
lexicalization | srp: Пут свиле |
Swahili (macrolanguage) | |
has gloss | swa: Barabara ya hariri ilikuwa njia muhimu ya biashara kati ya China kwa upande moja na Mashariki ya Kati halafu Ulaya kwa upande mwingine. Biashara hii iliendelea tangu karne kabla ya Kristo. Jina la "barabara ya hariri" limetokana na hariri ambayo ilitengenezwa katika China pekee kwa muda mrefu ikawa kati ya bidhaa zilizotafutwa sana duniani kwa bei ya juu. |
lexicalization | swa: Barabara ya Hariri |
Swedish | |
has gloss | swe: Sidenvägen är namnet på den under antiken viktigaste handelsvägen mellan Europa och Kina via Centralasien. På karavanvägar fördes redan från andra århundradet f.Kr. siden från Kina till länderna vid Medelhavet. Handelsrutten utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kinas huvudstad Changan, dagens Xian, i mitten av Nordkina västerut via Taklamakanöknens oasstater, Kashgar, Pamir, Samarkand och Bukhara till Merv (Mary) i dagens Turkmenistan och därifrån vidare genom Persien mot Mesopotamien. Där kunde man följa Eufrat upp till hamnstäderna i Mellanöstern. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad. En gren av vägen gick från Kashgar över Karakorumpasset till Indien, och bortom Chang'an i Kina fortsatte handeln ändå bort till dagens Korea. Ett gemensamt namn på dessa vägar är "Sidenvägen". Namnet lanserades först av den tyske geologen Ferdinand von Richthofen i slutet på 1800-talet. |
lexicalization | swe: Sidenvägen |
Silesian | |
has gloss | szl: Ńydbowno Cesta to mjano pouůnčyń karawanowych, kere rozćůngouy śe uod Mořa Střůdźymnygo až pů Daleki Wschůd. Mjano uostouo za pjyrše užyte bez Ferdinanda von Richthovena, Ńymca žyjůncygo we XIX wjeku, choć Bizantyjčyki užywouy podanygo uokryślyńa. |
lexicalization | szl: Ńydbowno Cesta |
Tamil | |
has gloss | tam: பட்டுப் பாதை என்பது பண்டைக் காலத்தில் கவிகை வண்டிகளும் (caravan), கடற் கலங்களும் பயணம் செய்த ஒரு பாதையாகும். இது ஆசியாவின் தென்பகுதியூடாகத் தொடரான பல பாதைகள் இணைந்து அமைந்தது. பட்டுப் பாதை, இன்று சியான் (Xian) எனப்படுகின்ற சீனாவின் சாங்கான் (Changan) பகுதியை சின்ன ஆசியாவின் அன்டியோச்சுடன் இணைத்தது. இது 8000 கிலோ மீட்டருக்கு மேல் நீளமானது. இதன் செல்வாக்கு ஜப்பான், கொரியா ஆகிய நாடுகள் வரை பரவியிருந்தது. |
lexicalization | tam: பட்டுப் பாதை |
Tagalog | |
has gloss | tgl: Ang Daan ng Sutla, Daan ng Seda, Ruta ng Sutla, o Ruta ng Seda ang taguri sa mga daang nabuksan ng mga emisaryo ni Emperador Wu. |
lexicalization | tgl: Daan ng Sutla |
Thai | |
has gloss | tha: เส้นทางสายไหม (อังกฤษ: Silk Road จีน: 絲綢之路, 丝绸之路 พินอิน sīchóu zhī lù เปอร์เซีย: Râh-e Abrisham ตุรกี: İpekyolu อิตาลี: Via della seta โปรตุเกส: Rota da Seda ญี่ปุ่น: シルクロード อินเดีย: रेशम मार्ग) เป็นเส้นทางของขบวนคาราวานในภูมิภาคเอเชียใต้ ที่เชื่อมเมืองต่างๆ ระหว่างเอเชียไมเนอร์ไปถึงประเทศจีน โดยขนส่งสินค้าสำคัญได้แก่ เส้นไหม ผ้าไหม และเครื่องเทศ เป็นต้น |
lexicalization | tha: เส้นทางสายไหม |
Turkish | |
has gloss | tur: İpek Yolu, (Arapça: طريق الحرير: Çince: 丝绸之路; Farsça: جاده ابریشم; Rusça: Великий Шёлковый Путь; Kırgızca: Zhibek Zholu) Çinden başlayarak Anadolu ve Akdeniz aracılığıyla Avrupaya kadar uzanan ve dünyaca ünlü ticaret yoludur. |
lexicalization | tur: İpek yolu |
lexicalization | tur: İpekyolu |
Uighur | |
lexicalization | uig: يىپەك يولى |
Ukrainian | |
has gloss | ukr: Вели́кий шовковий шлях — це найвідоміший торговельний маршрут старожитності, що виникнув у перші сторіччя нашої ери. Ним товари з Китаю потрапляли до Східної та Західної Європи, Близького Сходу, Північної Африки. |
lexicalization | ukr: Великий Шовковий Шлях |
Vietnamese | |
has gloss | vie: Con đường tơ lụa (phồn thể: 絲綢之路; giản thể: 丝绸之路; Hán-Việt: Ti trù chi lộ; bính âm: sī chóu zhī lù, Ba Tư: راه ابریشم Râh-e Abrisham, Thổ Nhĩ Kỳ: İpekyolu) là một hệ thống các con đường buôn bán nổi tiếng đã từ hàng nghìn năm nối châu Á với châu Âu (cách hay nói là giữa Đông và Tây). |
lexicalization | vie: Con đường tơ lụa |
Chinese | |
has gloss | zho: 丝绸之路(德语:),常简称为丝路,此词最早来自于德国地理学家费迪南·冯·李希霍芬()1877年出版的《中国——我的旅行成果》()。 |
lexicalization | zho: 丝绸之路 |
lexicalization | zho: 絲綢之路 |
Lexvo © 2008-2024 Gerard de Melo. Contact Legal Information / Imprint