Information | |
---|---|
has gloss | (noun) the largest of the satellites of Saturn; has a hazy nitrogen atmosphere Titan |
has gloss | eng: Titan (, or as ), or Saturn VI, is the largest moon of Saturn, the only natural satellite known to have a dense atmosphere, and the only object other than Earth for which clear evidence of stable bodies of surface liquid has been found. |
has gloss | eng: Titan is one of Saturns 61 moons. It is 5150 km wide and it moves in a circle 1,221,931 km away from Saturn. It was found by Christiaan Huygens on March 25, 1655. Titan is the largest moon of Saturn and the second largest of the solar system. Titan is larger than the size of Mercury. Titan has the most air of any moon, with more than Earth, but humans cannot breathe it as its very cold, and also poisonous. The air is made of nitrogen and methane. It is also the only place in the Solar System, except Earth, that has lakes and lots of liquid on its surface, but it is liquid methane, not water. |
lexicalization | eng: Titan moon |
lexicalization | eng: Titan |
instance of | (noun) any celestial body orbiting around a planet or star satellite |
Meaning | |
---|---|
Afrikaans | |
lexicalization | afr: Titan |
Arabic | |
has gloss | ara: | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" align="left" |+ تيتان |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | اكتشافه |- ! align="right" | اكتشفه | كريستيان هيجنز |- ! align="right" | في سنة | 1655 |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | خصائص المدار |- ! align="right" | نصف قطر المدار | 1،221،850 كيلومتر |- ! align="right" | الشذوذ المداري | 0.0292 |- ! align="right" | فترة المدارِ الفلكية | 15 يوم 22 ساعة 41 دقيقة |- ! align="right" | الميل المداري إلى مسار الشمس | 0.33° |- ! align="right" | قمر لكوكب | زحل |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | الخصائص الطبيعية |- ! align="right" | نصف القطر | 5150 كيلومتر |- ! align="right" | مساحة السطح | 83×106كم2 |- ! align="right" | كتلة | 1.345×1023 كيلوغرام |- ! align="right" | كثافة | 1.88 غرام\سنتيمتر3 |- ! align="right" | جاذبية سطحية على خط الإستواء | 1.35 متر\ثانية2، (.14 × جاذبية الأرض) |- ! align="right" | فترة الدوران الفلكية | |- ! align="right" | الميل الإستوائي للإستدارة | 1.942° |- ! align="right" | درجة البياض | 0.21 |- ! align="right" | درجة الحرارة السطحية | | cellspacing="0" cellpadding="2" border="0" |- ! الحد الأدنى !! متوسط !! الحد الأقصى |- | ? | 94 كلفن | ? |} |- !... |
lexicalization | ara: تيتان |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | ara: تايتان |
Azerbaijani | |
has gloss | aze: Saturnun əsas təbii peyki Titandır. |
lexicalization | aze: Titan |
Bosnian | |
has gloss | bos: Titan je prirodni satelit Saturna. Kruži oko Saturna na udaljenosti 1 221 830 km. Titanov poluprečnik iznosi 2575 km, a masa 1.35 × 1023 kg. Titan najvjerovatnije Saturnu uvijek pokazuju istu stranu (tj. ima sinkronu rotaciju), pa jedan dan na Titanu traje jednako kao i njegovo obilaženje oko Saturna - nešto manje od 16 dana (15 d 22 h 41 m). |
lexicalization | bos: Titan |
Breton | |
lexicalization | bre: Titan |
Bulgarian | |
has gloss | bul: | id="toc" style="margin-left: 1em; float:right; width: 25em;" |+ style="font-size:larger;" | Титан |- | colspan="2" style="text-align:center; background: #000000;"| |- | colspan="2" style="text-align:center; font-size:smaller;" | Титан заснет от апарата Касини-Хюйгенс |- ! bgcolor="#00ff00" colspan="2" | Откриване |- | Открит от | Кристиян Хюйгенс |- | Дата | 25 март 1655 г. |- ! colspan="2" style="background: #00ff00; text-align:center;" | Орбитални параметри (епоха J2000) |- | Голяма полуос | 1 221 850 km |- | Ексцентрицитет | 0,0292 |- | Орбитален период | 15 дни 22 часа 41 мин |- | Инклинация | 0,33° |- | Естествен спътник на | Сатурн |- ! colspan="2" style="background: #00ff00; text-align:center;" | Физически характеристики |- | Среден диаметър | 5150 km |- | Площ | 83×106km2 |- | Маса | 1,345×1023 kg |- | Средна плътност | 1,88 g/cm3 |- | Екваториална гравитация | 1,35 m/s2 (0,14 G) |- | Период на въртене | 15 дни 22 часа 41 мин(синхронен) |- | Наклон на оста | 1,942° |- | Албедо | 0,21 |- |Повърхностна температура– мин.– средна– макс. |
lexicalization | bul: Титан |
Catalan | |
lexicalization | cat: Tità |
Czech | |
lexicalization | ces: Titan |
Central Kurdish | |
lexicalization | ckb: تیتان |
Mandarin Chinese | |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | cmn: dà lì shen |
lexicalization | cmn: tài tan |
lexicalization | cmn: 土卫六 |
lexicalization | cmn: 大力神 |
lexicalization | cmn: 泰坦 |
lexicalization | cmn: tǔ wèi liu |
lexicalization | cmn: 土衛六 |
Corsican | |
lexicalization | cos: Titanu |
Welsh | |
has gloss | cym: Titan yw pymthegfed lloeren Sadwrn, hyd y gwyddom. |
lexicalization | cym: Titan |
Danish | |
has gloss | dan: Titan er planeten Saturns største måne, og den næststørste måne i vores solsystem, kun overgået af Jupiter-månen Ganymedes. Den blev opdaget, i øvrigt som den første Saturn-måne, den 25. marts 1655 af den hollandske astronom Christiaan Huygens. |
lexicalization | dan: Titan |
German | |
has gloss | deu: Titan (auch Saturn VI) ist mit einem Durchmesser von 5150 Kilometern der größte Mond des Planeten Saturn. Er ist nach Ganymed der zweitgrößte Mond im Sonnensystem und der einzige, der eine dichte Gashülle hat. |
lexicalization | deu: Titan |
Modern Greek (1453-) | |
lexicalization | ell: Τιτάνας |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | ell: Τιτάν |
Esperanto | |
has gloss | epo: Titano, helene Τῑτάν /tiː.'tan/, estas la ĉefa luno de la planedo Saturno, gasgiganto, kiu havas pli ol 60 lunojn. Titano estas entute unu el la plej grandaj lunoj en la sunsistemo, pli granda, ekzemple, ol la planedo Merkuro. Titano estas la due plej granda luno en la sunsistemo, post la Jupitera Ganimedo. |
lexicalization | epo: Titano |
Estonian | |
lexicalization | est: Titan |
Basque | |
has gloss | eus: Titan edo Saturno VI Saturnoren ilargirik handiena da. Esfera forma du eta eguzki-sisteman atmosfera duen ilargi bakarra da. Titanen gainazalean materia likido egonkorra dago, dakigunez lurraz gain gainazalean likidoa duen eguzki sistemako objektu bakarra dugu. |
lexicalization | eus: Titan |
Persian | |
has gloss | fas: این مقاله درباره قمر تیتان است، تیتان، یا تایتان، بزرگترین قمر کیوان (سیاره) (زحل) (دومین سیاره بزرگ منظومه خورشیدی) است که در فاصله 1.2 ميليون کیلومتری از خورشید واقع شدهاست. تیتان بسیار کندتر از زمین به دور خود میچرخد، به طوری که یک روز تیتانی در حدود ۱۶ روز زمینی است. |
lexicalization | fas: تیتان |
Finnish | |
has gloss | fin: Titan on Saturnuksen suurin kuu. Sen löysi hollantilainen Christiaan Huygens 25. maaliskuuta 1655. Titan on halkaisijaltaan suurempi kuin Merkurius-planeetta, mutta massaltaan huomattavasti Merkuriusta pienempi. Titan on aurinkokunnan toiseksi suurin kuu Ganymedeksen jälkeen. |
lexicalization | fin: Titan |
French | |
has gloss | fra: Titan est le plus grand satellite de Saturne. Avec un diamètre supérieur à celui de Mercure, proche de celui de Mars, Titan est le deuxième plus grand satellite du système solaire, après Ganymède. Il sagit du seul satellite connu à posséder une atmosphère dense. Découvert par lastronome hollandais Christian Huygens en 1655, Titan est la première lune observée autour de Saturne . |
lexicalization | fra: Titan |
Arpitan | |
has gloss | frp: Titan est lo satèlite més grant de Saturno et lo second més grant du sistèmo solèro (lo premiér est Ganimède). |
lexicalization | frp: Titan |
Irish | |
has gloss | gle: Is é Tíotán an tsatailít is mó atá ag Satarn, agus é ar an dara gealach is mó sa ghrianchóras ar fad. Is é Tíotán an t-aon ghealach amháin a bhfuil atmaisféar substaintiúil aici, rud a choinnigh a dhromchla ceilte ar na réalteolaithe ar feadh i bhfad. Nítrigin, N2, is mó atá san atmaisféar (98.4 %). Tá an fuíoll comhdhéanta as an meatán CH3 agus as hiodracarbóin eile, chomh maith le comhdhúile simplí hidrigine, nítrigine agus carbóin (cianaigin C2N2, abair, nó ciainíd hidrigine, HCN). |
lexicalization | gle: Tíotán |
Galician | |
has gloss | glg: Titán é a maior lúa de Saturno e a segunda maior de todo o sistema solar, despois de Ganímedes, tendo case 1 vez e mea o tamaño da nosa Lúa. É maior que dous planetas principais: Mercurio e Plutón; caso orbitase o Sol sería un planeta por dereito proprio. |
lexicalization | glg: Titán |
Manx | |
has gloss | glv: She Titan (Greagish: Τῑτάν) ny Sarn VI yn eayst smoo ayns y chorys Sarnagh. Teh yn nah eayst smoo ayns Corys ny Greiney ny yei Ganymede as teh ny smoo na Crean. Veh feddynit magh ec y rollageyder Ollanagh Christiaan Huygens sy vlein 1655. |
lexicalization | glv: Titan |
Ancient Greek (to 1453) | |
lexicalization | grc: Τιτάν |
Alemannic | |
has gloss | gsw: Dr Titan (oder Saturn VI) isch dr mit Abstand grösst Mond vum Planet Saturn un nooch Ganymed dr zweitgrösst in unserem Sunnesystem. Au dr Titan isch grösser, aber masseärmer, wie dr Planet Merkur. Er isch dr einzig Planetemond mit ere dichte Atmosphäri. S'Hauptgas vu dr Titanluft isch debi wie bi dr Erde dr Stickstoff, molekulare Süürstoff fählt degege erwartigsgmäss ganz. |
lexicalization | gsw: Titan |
Serbo-Croatian | |
has gloss | hbs: Titan je prirodni satelit planeta Saturna. Kruži oko Saturna na udaljenosti od 1 221 830 km. Titanov promjer je 5150 km. Nazvan je po divovima iz grčke mitologije, koji su djeca Urana i Zemlje. |
lexicalization | hbs: Titan |
Hebrew | |
has gloss | heb: טיטאן, הוא הירח הגדול ביותר של כוכב הלכת שבתאי. התגלה על ידי האסטרונום ההולנדי כריסטיאן הויגנס ב-25 במרץ 1655. הויגנס קרא לו בפשטות "ירחו של שבתאי" (שכן היה הראשון שנמצא), מאוחר יותר, נמצאו עוד ארבעה ירחים בידי ג'ובאני דומניקו קאסיני אשר קראם בשם "ירחיו של לואי" על שם לואי הארבעה עשר. אסטרונומים רבים מאותה תקופה קראו לירחים שבתאי 1 עד שבתאי 5. |
lexicalization | heb: טיטאן |
Hindi | |
has gloss | hin: टाइटन (, या ), या शनि शष्टम, शनि ग्रह का सबसे बड़ा चंद्रमा है। यह वातावरण सहित एकमात्र ज्ञातचंद्रमा है, और पृथ्वी के अलावा एकमात्र ऐसा खगोलीय पिंड है जिसके सतही तरल स्थानों, जैसे नहरों, सागरों आदि के ठोस प्रमाण उपलब्ध हों। |
lexicalization | hin: टाइटन |
Croatian | |
has gloss | hrv: Titan (također Saturn VI) je prirodni satelit Saturna. Kruži oko Saturna na udaljenosti 1 221 830 km. Titanov polumjer iznosi 2575 km, a masa 1.35 × 1023 kg. Titan najvjerojatnije Saturnu uvijek pokazuju istu stranu (tj. ima sinkronu rotaciju), pa jedan dan na Titanu traje jednako kao i njegov ophod oko Saturna - nešto manje od 16 dana (15 d 22 h 41 m). |
lexicalization | hrv: Titan |
Hungarian | |
has gloss | hun: A Titán (görög Τιτάνας) Szaturnusz legnagyobb holdja, a Naprendszer második legnagyobb holdja a Ganümédész után. 1655. március 25-én a holland csillagász, Christiaan Huygens fedezte fel. A holdak közül a Holdon kívül ezelőtt csak a Jupiter Galilei-holdjait ismerték. |
lexicalization | hun: Titan |
lexicalization | hun: Titán |
Ido | |
has gloss | ido: Titano esas satelito di Saturno. Onu supozas, ke cirkumajo en Titano esas samatipa kam sur Tero ante nasko di vivo. Ye 14 di januaro 2005 Huygens-decendilo di Cassini-probilo venis adsur Titano. |
lexicalization | ido: Titano |
Indonesian | |
lexicalization | ind: Titan |
Italian | |
has gloss | ita: Titano è il più grande satellite naturale del pianeta Saturno, ed uno dei corpi rocciosi più massicci dellintero sistema solare; supera in dimensioni il pianeta Mercurio e il pianeta nano Plutone, ed è il secondo satellite del Sistema solare dopo Ganimede. Si tratta inoltre dellunico satellite in possesso di una densa atmosfera, che in passato ha impedito uno studio dettagliato della sua superficie dalla Terra; con la recente missione spaziale Cassini-Huygens, tuttavia, è stato possibile studiare l'oggetto da distanza ravvicinata, ed il lander Huygens è atterrato con successo sul suolo titaniano. |
lexicalization | ita: Titano |
Japanese | |
has gloss | jpn: タイタン(ティタン、チタン、Titan)は土星の衛星の一つで、1655年3月25日にクリスティアーン・ホイヘンスによって発見された。地球の月、木星の4つのガリレオ衛星に次いで、6番目に発見された衛星である。 |
lexicalization | jpn: タイタン |
Korean | |
has gloss | kor: 티탄 또는 타이탄(Titan)은 토성에서 가장 큰 위성으로, 태양계 내에서는 목성의 가니메데에 이어 두 번째로 큰 위성이다. 토성 VI라고 부르기도 한다. 짙은 대기를 가진 유일한 위성이며 , 표면에 안정된 상태로 존재하는 액체가 확인된 지구 외의 유일한 태양계 내의 천체이다. 대기 구성이 지구와 유사하여 다양한 관심을 받고 있다. |
lexicalization | kor: 티탄 |
Latin | |
has gloss | lat: | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" align="right" |+ Titan |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | Patefactio |- ! align="left" | Inventa a | Christianus Hugenius |- ! align="left" | Inventa | 25 Martii 1655 |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | Proprietates orbitales |- ! align="left" | Axis semimaior | 1.221.931 km |- ! align="left" | Eccentricitas | 0,028880 |- ! align="left" | Periodus orbitalis | 15,94542 d |- ! align="left" | Inclinatio | 0,34854° (ad Saturni circulum aequinoctialem) |- ! align="left" | Satelles planetae | Saturni |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | Proprietates physicae |- ! align="left" |Diametrus media | 5150 km (0,404 Terrae) |- ! align="left" | Massa | 1,345×1023 kg |- ! align="left" | Densitas media | 1,88 g/cm3 |- ! align="left" | Superficiei gravitas | 1,35 m/s2 (0,14 Terrae) |- ! align="left" | Rotationis periodus | alligata ad periodum orbitalem |- ! align="left" | Inclinatio axis | nulla |- ! align="left" | Albedo | 0,21 |- ! align="left" | Atmosphaera | 160 kPa: Nitrogenium 95%, Methanum 5%... |
lexicalization | lat: Titan |
Latvian | |
has gloss | lav: Titāns ir Saturna pavadonis, otrs lielākais Saules sistēmas pavadonis (aiz Ganimēda). Titāna diametrs ir 5150 km. Tas ir lielāks par planētu – Merkuru, kaut arī pēc masas atpaliek. Titānā koncentrējas 95% no visu Saturna pavadoņu masas. Smaguma spēks ir viena septītā daļa no Zemes smaguma spēka |
lexicalization | lav: Titāns |
Lithuanian | |
has gloss | lit: Titanas – didžiausias Saturno palydovas. Palydovą 1655 m. atrado olandų astronomas Kristianas Heigensas (1629 m. -1665 m.). Titanas didesnis ne tik už Mėnulį, bet ir už Merkurijų. Aplink Saturną skrieja beveik apskrita 1,22 mln. km spindulio orbita. Apskriejimo periodas – 15 d. 22 val. 41 min. Skersmuo – 5150 km. |
lexicalization | lit: Titanas |
Letzeburgesch | |
lexicalization | ltz: Titan |
Literary Chinese | |
has gloss | lzh: | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" align="right" |+ 土衛六 |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! bgcolor="#gafpf4" colspan="2" |要據 |- ! align="left" |察者 | 惠更斯 |- ! align="left" |察之時日 | 西元一六五五年 |- ! align="left" | 離心率 | 萬分之二百九十二 |- ! align="left" |軌道周期 | 十五日二十二時四十一分 |- ! align="left" |斜度 | 百分之三十三度 |- ! align="left" |直徑 | 五千一百又五十千米 |- ! align="left" |密度 | 每立方釐米一又八十八克 |- ! align="left" |赤道重力 | 每平方秒一又百分之三十五米 |- ! align="left" |自轉期 | 同步 |- ! align="left" | 軸傾斜 | 一又百分之九十四度 |- ! align="left" |反照率 | 百分之二十一 |- ! align="left" |表層温度 | 九十四開氏 |- ! align="left" | 氣壓 | 百六十帕斯卡 |- | 大氣 | 氮百分之九十六,甲烷百分之六 |} |
lexicalization | lzh: 土衛六 |
Macedonian | |
has gloss | mkd: Титан е најголемиот сателит на Сатурн. |
lexicalization | mkd: Титан |
Malay (macrolanguage) | |
has gloss | msa: Titan ialah bulan terbesar milik Zuhal ditemui pada 25 Mac 1655 oleh ahli astronomi Belanda, Christiaan Huygens, dan merupakan satelit pertama di sistem suria yang ditemui setelah Bulan Galileo milik Musytari. Titan ialah salah satu daripada bulan (bersama dengan bulan Zuhal Enceladus) dalam sistem suria kita yang ditemui mempunyai atmosfera yang ketara. |
lexicalization | msa: Titan |
Min Nan Chinese | |
has gloss | nan: Titan sī Thó·-chheⁿ siāng tōa--ê oē-chheⁿ. Kē-tē-kok thian-bûn-ha̍k-ka Christiaan Huygens tī 1655 nî 3-goe̍h 25 hoat-hiān--ê. Chìn-chêng kan-taⁿ ū Galileo Galilei hoat-kiàn Bo̍k-chheⁿ ê chi̍t-kóa-á oē-chheⁿ. Titan sī Thài-iông-hē î-it 1 lia̍p tāi-khì-chân ū khah cha̍t-chiⁿ ê oē-chheⁿ. |
lexicalization | nan: Titan |
Dutch | |
has gloss | nld: Titan of Saturnus VI is de grootste maan van Saturnus en - op Ganymedes na - de grootste van het zonnestelsel. Met een diameter van 5151 km is hij groter dan de planeet Mercurius. Christiaan Huygens ontdekte Titan op 25 maart 1655 met behulp van een telescoop die zijn broer Constantijn had gebouwd. Huygens noemde de maan Saturni Luna, oftewel kortweg "Saturnusmaan". De Engelsman John Herschel doopte de maan in 1847 om tot "Titan". Doordat een dikke smoglaag het oppervlak van Titan permanent aan het zicht onttrekt, komt de kennis over deze Saturnusmaan vooral van het bezoek van ruimtesondes zoals de Voyagers en Cassini-Huygens. |
lexicalization | nld: Titan |
Norwegian Nynorsk | |
has gloss | nno: | class="toccolours" style="margin-left: 1em; float:right; width: 22em;" |+ Titanein av Saturns naturlege satellittar |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! align="left" | Oppdagar | Christiaan Huygens |- ! align="left" | Dato | 1655 |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Baneparametrar |- ! align="left" | Store halvakse | 1 221 850 km |- ! align="left" | Eksentrisitet | 0,0292 |- ! align="left" | Omløpsperiode | 15 d 22 t 41 m |- ! align="left" | Banehelling | 0,33° |- ! align="left" | Er ein satellitt til | Saturn |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Fysiske eigenskapar |- ! align="left" | Diameter | 5 150 km |- ! align="left" | Overflateareal | 83·106 km2 |- ! align="left" | Masse | 1,345·1023 kg |- ! align="left" | Middeltettleik | 1,88 g/cm3 |- ! align="left" | Ekvatorial tyngdeakselerasjon | 1,35 m/s2(0,14 g) |- ! align="left" | Rotasjonsperiode | (bunden) |- ! align="left" | Aksehelling | 1,942° |- ! align="left" | Albedo | 0,21 |- ! align="left" | Overflatetemperatur | 94 K (middel) |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Atmosfære |- ! align="left" | Atmosfærisk trykk | 160 kPa |- | Nitrogen | 94% |- | Metan | 6% |} ::Sjå òg: Titan... |
lexicalization | nno: Saturnmånen Titan |
Norwegian | |
has gloss | nor: | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" align="right" |+ Titan |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Oppdagelse |- ! align="left" | Oppdaget av | Christiaan Huygens |- ! align="left" | Oppdaget i år | 1655 |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Baneparametere |- ! align="left" | Halvakse | 1 221 850 km |- ! align="left" | Eksentrisitet | 0,0292 |- ! align="left" | Omløpstid | 15 d 22 t 41 m |- ! align="left" | Inklinasjon | 0,33° |- ! align="left" | Er satellitt til | Saturn |- ! bgcolor="#ffc0c0" colspan="2" | Fysiske egenskaper |- ! align="left" | Middeldiameter | 5150 km |- ! align="left" | Overflateareal | 83×106km2 |- ! align="left" | Masse | 1,345×1023 kg |- ! align="left" | Middeltetthet | 1,88 g/cm3 |- ! align="left" | Ekvatorial overflate gravitasjon | 1,35 m/s2, eller 0,14 g |- ! align="left" | Rotasjonsperiode | (synkron) |- ! align="left" | Aksehelling | 1,942° |- ! align="left" | Albedo | 0,21 |- ! align="left" | Overflatetemp. |
lexicalization | nor: Titan |
Polish | |
has gloss | pol: Tytan (Saturn VI) - największy księżyc Saturna, jedyny księżyc w Układzie Słonecznym posiadający gęstą atmosferę, w której zachodzą skomplikowane zjawiska atmosferyczne. Jest to również jedyne ciało poza Ziemią, na powierzchni którego odkryto powierzchniowe zbiorniki cieczy - jeziora. Nie wypełnia ich jednak woda, ale ciekłe węglowodory. |
lexicalization | pol: Tytan |
Portuguese | |
has gloss | por: Titã é a maior lua de Saturno e a segunda maior de todo o sistema solar, depois de Ganímedes, tendo quase 1 vez e meia o tamanho da nossa Lua. É maior que um planeta do Sistema Solar: Mercúrio; caso orbitasse o Sol seria um planeta por direito próprio. |
lexicalization | por: Titã |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | por: Titão |
Moldavian | |
lexicalization | ron: Titan-satelit |
lexicalization | ron: Titan |
Russian | |
lexicalization | rus: Титан |
Sicilian | |
lexicalization | scn: Titanu |
Slovak | |
has gloss | slk: | class=infobox | colspan="2" align="center" bgcolor="c0ffff"| Saturnove mesiace:Titan |- | colspan="2" align="center" | |- ! bgcolor="#c0ffff" colspan="2" | Objav |- ! align="left" | Objaviteľ | Christiaan Huygens |- ! align="left" | Dátum objavu | 25. marec 1655 |- ! bgcolor="#c0ffff" colspan="2" | Elementy dráhy(Ekvinokcium J2000,0) |- ! align="left" | Veľká polos | 1 221 93 km 0,008 168 AU |- ! align="left" | Excentricita | 0,028 880 |- ! align="left" | Pericentrum | 1 186 642 km |- ! align="left" | Apocentrum | 1 257 220 km |- ! align="left" | Perióda (doba obehu) | 15,945 42 d |- ! align="left" |Uhol sklonu dráhy k rovníku | 0,348 54° |- ! bgcolor="#c0ffff" colspan="2" | Fyzikálne charakteristiky |- ! align="left" | Rozmery | 5150 km |- ! align="left" | Gravitačný parameter | 8978,156 57 km3/s2 |- ! align="left" | Hmotnosť | 1,345×1023 kg |- ! align="left" | Priemerná hustota | 1,88 g/cm3 |- ! align="left" | Gravitačné zrýchlenie | 1,35 m/s2( 0,138 g) |- ! align="left" | Úniková rýchlosť | 0,379 km/s |- ! align="left" | Perióda rotácie | 382,690 h (viazaná rotácia) |- ! align="left" | Sklon rotačnej osi | ~ 0° |- ! align="left" | Albedo | 0,21 |- ! align="left" |Povrchová... |
lexicalization | slk: Titan |
Slovenian | |
has gloss | slv: Titan (grško Τῑτάν: Titán) je Saturnov največji naravni satelit. Je tudi edina luna v Osončju z atmosfero. Leta 1655 jo je odkril Christian Huygens. Je druga največja luna v našem sončnem sistemu. Večja od nje je le Jupitrova luna Ganimed. |
lexicalization | slv: Titan |
Castilian | |
has gloss | spa: Titán es el satélite más grande de Saturno y el segundo satélite más grande del Sistema Solar. Fue descubierto el 25 de marzo de 1655 por el astrónomo holandés Christiaan Huygens y fue el primer satélite del Sistema Solar en ser descubierto tras los satélites galileanos de Júpiter. Titán posee un diámetro de 5150 km y es la única luna del Sistema Solar que cuenta con una atmósfera significativa. La presencia de esta atmósfera fue propuesta por el astrónomo español Josep Comas y Solà en 1908 basándose en sus observaciones del oscurecimiento hacia el borde del disco del satélite. La atmósfera de Titán, densa y anaranjada se compone principalmente de nitrógeno y es rica en metano y otros hidrocarburos superiores. Precisamente su composición química se supone muy similar a la atmósfera primitiva de la Tierra en tiempos prebióticos. |
lexicalization | spa: Titan |
lexicalization | spa: Titán |
Serbian | |
has gloss | srp: Титан или Сатурн -VI}- је Сатурнов највећи месец и једини познати месец који има густу атмосферу, и једино небеско тело, изузев Земље, на којем је уочено стално присуство течности на површини. |
lexicalization | srp: Титан |
Swedish | |
has gloss | swe: Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i Solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes. Den upptäcktes den 25 mars 1655 av den nederländske astronomen Christiaan Huygens och var den första satelliten i solsystemet som upptäcktes efter Jupiters galileiska månar. Titan är den enda månen i solsystemet som har en tät atmosfär . Den täta atmosfären har förhindrat närmare studier av månens yta, men för närvarande undersöks Titan av rymdsonden Cassini–Huygens och ny kunskap läggs till hela tiden. |
lexicalization | swe: Titan |
Thai | |
has gloss | tha: ไททัน (Titan) คือ ดวงจันทร์บริวารที่มีขนาดใหญ่ที่สุดของดาวเสาร์ มีระยะห่างจากดาวเสาร์เป็นลำดับที่ 20 เป็นดวงจันทร์ดวงเดียวที่เป็นที่ทราบกันว่ามีชั้นบรรยากาศที่หนาแน่น และเป็นวัตถุเพียงชนิดเดียวนอกจากโลกที่มีการค้นพบว่ามีร่องรอยของน้ำอยู่บนดาว ไททันมีขนาดเส้นผ่านศูนย์กลางใหญ่กว่าดวงจันทร์ของโลกประมาณ 50 เปอร์เซ็นต์ และมีมวลมากกว่าประมาณ 80 เปอร์เซ็นต์ เป็นดวงจันทร์ที่มีขนาดใหญ่เป็นอันดับ 2 ในระบบสุริยะ รองจากดวงจันทร์แกนีมีดของดาวพฤหัสบดี และมีขนาดใหญ่กว่าดาวเคราะห์ที่เล็กที่สุดซึ่งคือ ดาวพุธ (ถึงแม้ว่าจะมีมวลน้อยกว่าเพียงครึ่งเดียวก็ตาม) |
lexicalization | tha: ไททัน |
Turkish | |
has gloss | tur: Titan, (Satürn VI), Satürn'ün en büyük uydusudur, yoğun bir atmosferi olan bilinen tek doğal uydudur. |
lexicalization | tur: Titan |
Ukrainian | |
has gloss | ukr: Титан (, ) — найбільший за розміром і двадцять другий за віддаленістю від планети супутник Сатурна. Діаметр Титана близько 4400 км, віддаль від Сатурна 1,22 млн. км. Завдяки своїй порівняно значній масі (1/4000 маси Сатурна, вдвічі більша за масу Місяця) Титан впливає на рух інших супутників Сатурна, зумовлює збурення їхніх орбіт. Відкрив Титан у 1655 році Хрістіан Гюйгенс. |
lexicalization | ukr: Титан |
Vietnamese | |
has gloss | vie: Titan (phát âm tiếng Anh: ˈtaɪtən TYE-tən, hay tiếng Hy Lạp: Τῑτάν) hoặc Saturn VI là vệ tinh lớn nhất của Sao Thổ, vệ tinh duy nhất được biết có một khí quyển đặc, và vật thể duy nhất trừ Trái Đất có bằng chứng rõ ràng về các vật thể nước bề mặt ổn định đã được khám phá. |
lexicalization | vie: Titan |
Classical Armenian | |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | xcl: տիտան |
Chinese | |
has gloss | zho: | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" align="right" |+ 土卫六 |- | align="center" bgcolor="#000000" colspan="2" | |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" |发现 |- ! align="left" |发现者 | 惠更斯 |- ! align="left" |发现日期 | 1655年3月25日 |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | 轨道根数 |- ! align="left" | 半长轴 | 1,221,850 千米 |- ! align="left" | 离心率 | 0.0292 |- ! align="left" |轨道周期 | 15日22小时41分钟 |- ! align="left" |倾度 | 0.33° |- ! align="left" |是哪个天体的卫星 | 土星 |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | 物理特征 |- ! align="left" |平均直径 | 5150 km |- ! align="left" |表面区域 | 83×106km2 |- ! align="left" |质量 | 1.345×1023 kg |- ! align="left" |平均密度 | 1.88 g/cm3 |- ! align="left" |赤道上方重力 | 1.35 m/s2, 或 .14 G |- ! align="left" |自转周期 | (同步) |- ! align="left" | 軸傾斜 | 1.942° |- ! align="left" |反照率 | 0.21 |- ! align="left" |表面温度 | | cellspacing="0" cellpadding="2" border="0" |- !最小!!平均!!最高 |- | ?K | 94 K | ?K |} |- ! bgcolor="#a0ffa0" colspan="2" | 大气特性 |- ! align="left" | 压强 | 160 kPa |- | 氮 | 94% |- | 甲烷 | 6% |}... |
lexicalization | zho: 土卫六 |
Show unreliable ▼ | |
lexicalization | zho: 土衛六 |
Links | |
---|---|
Show unreliable ▼ | |
similar | e/Titan (Saturns Moon) |
similar | e/Titan (moon) |
similar | e/Titan (satellite) |
Lexvo © 2008-2024 Gerard de Melo. Contact Legal Information / Imprint