| Information | |
|---|---|
| has gloss | eng: The hird, in Norwegian history, was originally an informal retinue of personal armed companions, hirdmen or housecarls, but came to mean not only the nucleus (Guards) of the royal army, but also developed into a more formal royal court household. |
| lexicalization | eng: hird |
| instance of | (noun) the period of history between classical antiquity and the Italian Renaissance Dark Ages, Middle Ages |
| Meaning | |
|---|---|
| Danish | |
| has gloss | dan: Hirden var en flok mænd - først og fremmest dygtige krigere, men også skjalde m.m. - som konger og stormænd havde omkring sig i vikingetiden. |
| lexicalization | dan: Hird |
| Norwegian Nynorsk | |
| has gloss | nno: :: Om hird i samband med Nasjonal Samling, sjå Hirden Hird vart i mellomalderen brukt som nemning på livvakta til norske og danske kongar eller stormenn. Sjølv om ordet «hird» vert nytta i soger om hendingar i vikingtida, har det truleg ikkje vore nytta før etter denne tida. Kong Knut den mektige sitt fylgje vart kalla «ting-hlíd», eit ord som truleg har liknande tyding. Ordet kjem av det norrøne hirð som igjen kjem frå det gamalengelske hir[e]d/heard/hird/hurd eller mellomaldertysk heirat, som båe tyder «flokk». |
| lexicalization | nno: hird |
| Norwegian | |
| has gloss | nor: Hird ble i middelalderen brukt som betegnelse på norske og danske kongers eller stormenns livvakt. Selv om ordet brukes i sagaer om hendelser i vikingtiden, har det sannsynligvis ikke vært brukt før etter denne perioden – sagaene er nedskrevet i middelalderen, og bruker sin tids språkdrakt. For vikingtiden ble Knut den stores følge kalt «ting-hlíd», et ord som må antas å ha en liknende betydning. Ordet kommer fra det norrøne hirð som igjen stammer fra det gammelengelske hir[e]d/heard/hird/hurd eller middelaldertysk heirat, som begge betyr «flokk». |
| lexicalization | nor: Hird og hirdmenn |
| Russian | |
| has gloss | rus: Хирд — боевая дружина в Скандинавии эпохи викингов. Хирд подчинялся конунгу, ярлу или херсиру. Как правило, хирдманны полностью повиновались вождю, представляя собой подобие семьи. В фэнтези слово приобрело новое значение — хирдом называется монолитный строй гномов. |
| lexicalization | rus: хирд |
| Swedish | |
| has gloss | swe: Hird (isländska hirð, av anglosaxiska hīred, hushållsfölje) avser i fornnordisk dikt och historia en härskares personliga skara krigare eller huskarlar. Hirden förekommer i de flesta större diktverk från det nordliga germanska området, från Beowulf till Eddan. Hirdmännen tjänstgör som knektar under sin herre under ett slags frivillig pliktöverenskommelse. Någon regelrätt lön utbetalas inte, men härskaren förväntas förutom mat och uppehälle också vara frikostig och rikligt belöna dem, som gör ett gott arbete. Snålhet hos härskaren anses vara ett svårare karaktärsbrott än de flesta moraliska brister en modern läsare kan tänkas pålägga sagornas figurer. Speciellt högt i rang i hirden ansågs en krigare stå som förutom vapenskicklighet också ägde skaldeförmåga. |
| lexicalization | swe: hird |
Lexvo © 2008-2024 Gerard de Melo. Contact Legal Information / Imprint